- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
485-486

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


1046. Hvilka egenskaper har vanligt
stenkol?


Vanligt stenkol innehåller mindre rent
kol, från 75 till 90 %, men mera gaser och
»bituminösa» föreningar. Bituminösa kallas
sådana mineral, som äro genomdränkta af
kolhaltiga, flytande eller fasta, starkt luktande
ämnen. Vanligt stenkol antändes lättare än
antracitkol och brinner med liflig låga och
stark rök. Till sin byggnad är det lösare
än antracit och visar under mikroskopet
trästruktur.

1047. Hvad förstås med brunkol?

Dermed förstås fossilt eller förstenadt trä,
som kan sägas med afseende på sin ålder
ligga mellan stenkol och torf. Brunkolslagren
hafva uppstått genom hopandet af
trädstammar, som strömmar och vattendrag fört
med sig till sjöar och hafsvikar, der de
sjunkit till bottnen och så småningom öfvertäckts
af sand och slam. Brunkolet är fattigare
på rent kol än stenkol; kolhalten vexlar
mellan 50 och 70 %. Deremot innehåller det
mera syre och väte och är derför
lättantändligare.

Brunkolen tillhöra den s. k. tertiär-perioden
och kunna förekomma under många
former från s. k. lignit med fullt tydlig
trästruktur till jet, som fullkomligt liknar stenkol.

1048. Hvad är torf?

En i förmultning stadd sumpvegetation.
Torfven bildas derigenom att på sumpiga
trakter torfväxter, mossa m. m. under
vattnet undergå en sönderdelningsprocess, så att
större delen af de i växterna befintliga syret
och vätet med en del kol bortgå i form af
kolsyra och Sumpgas (kol och väte).
Återstoden blir således allt rikare på kol och hela
massan förvandlas till en svart, jordlik massa.

Vilkoret för torfbildningen är en grund,
vattentät botten, så att regnvattnet stannar
qvar, hvarigenom detta snart råkar i
förruttnelse, en omständighet som i hög grad
befordrar uppkomsten och trefnaden af torfväxter.

Torfven är naturligtvis i sitt råa tillstånd
alldeles genomdränkt med vatten, hvarför den
först måste torkas, innan den kan användas.
Kolhalten i torkad torf uppgår till ungefär
60 %. På grund af sin rikedom på
kolväten, bör torf vara ett godt material för
framställning af lysgas.

1049. Hvad förstås med s. k. gaskol?

Dermed förstås ett kol, som afsätter sig
på insidan af gasretorterna i ett gasverk.
Gaskolet liknar nästan en metall, leder värme
och elektricitet samt användes uti galvaniska
element.

1050. Hvad är koks?

Koks är den fasta återstoden, då stenkol
upphettas utan luftens tillträde, d. v. s. vid
stenkolens torrdestillation. Koks fås antingen
såsom biprodukt vid lysgasberedningen eller
ock beredes det genom särskild bränning.

Då genom denna behandling en stor del
af det i stenkolen befintliga syret, vätet och
svaflet bortgått, måste koksen vara ett
renare brännmaterial än stenkol men på samma
gång svårantändligare. Man kan säga, att
koksen står i samma förhållande till stenkol
som träkol till vanligt trä.

1051. Huru fås träkol?

Genom ofullständig förbränning af ved.
I stort sker detta i s. k. »milor», som
byggas i konisk form af upprätt ställda
trädstammar och öfvertäckas af ris och jord (se
fig. 267). Milan antändes i toppen, och mer
dels anbringande af draghål regleras lufttill-
förseln, så att endast så mycket luft slipper
in till elden, som behöfves för att underhålla
förbränningen.

illustration placeholder
Fig. 267. Kolmila.


Träkol har olika utseende allt efter det
träslag, af hvilket kolet beredts. Det
bibehåller vanligen vedens byggnad, så att man
ser årsringar o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free