- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
491-492

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast hälften så mycket syre som kolsyran.
Koloxidens molekyl består således af 1 atom
kol och 1 atom syre. Koloxiden är en färg-
och luktlös gas, ungefär af luftens tyngd
(spec. vigten 0.970); den är giftig, brinner
med blå låga till kolsyra och utgör den
verksamma beståndsdelen i kol-os. Koloxiden
bildas antingen derigenom att kolsyran i
närvaro af glödande kol beröfvas hälften af sitt
syre (reduktion) eller ock om organiska
ämnen förbrinna vid knapp lufttillförsel.

1065. Hvilket inflytande har koloxiden på
djurorganismen?


Koloxidens förgiftande inverkan beror der-
på, att den förenar sig med ägghvite-beståndsdelen
(hämoglobien) i de röda blodkropparna,
hvarigenom blodet förlorar förmågan att upptaga
syre i lungorna. Koloxid-förgiftningen visar
sig till en början i svindel och hufvudvärk,
derefter följer vanmakt och sist döden, om
ej den angripne i tid får frisk luft såsom
motgift.

1066. Hvad är kol-os?

Vi hafva sagt, att koloxiden är den
giftiga gasen i kol-os, men då koloxiden ej har
någon lukt, måste äfven andra gaser ingå i
os. Dessa gaser äro föreningar mellan kol
och väte, hvilka lyckligtvis hafva en
karakteristisk lukt, hvarigenom man varnas för
faran af att osas ihjäl.

1067. Hvad är orsaken till de så ofta
inträffande kolgrufve-explosionerna?


Vid förmultning af växter utan luftens
tillträde, d. v. s. under vatten, eller vid
växtämnens torrdestillation bildas en gasformig
förening af 1 atom kol och 4 atomer väte.
Denna gas kallas metan, sumpgas eller
grufgas och samlar sig i håligheter i jordskorpan.

I stenkolsgrufvorna är luften uppblandad
med dylik gas, som frigjorts vid
stenkolsbrytningen. En dylik blandning af luft och
grufgas är under vissa förhållanden ytterst
explosiv, så att den genast vid beröringen
med en låga fattar eld. Ju mera luften nere
i grufvan närmar sig till proportionen 1 vol.
gas på 10 vol. ren luft, ju farligare blir det.
För att så vidt möjligt är undvika den ödes-

digra blandningen, äro de flesta
stenkolsgrufvor försedda med ventilationsanordningar,
hvilka dock tyvärr ej alltid kunna afböja
olyckan.

1068. Huru kunna kolgrufvearbetarne
skydda sig mot explosion af grufgasen?


Genom att vid arbetet i grufvan alltid
lysa sig med Davy’s säkerhetslampa.

1069. Huru är Davy’s säkerhetslampa
inrättad?


En vanlig oljelampa, i hvilken lågan är
omgifven af ett fint mässingsnät i st. för glas
(se fig. 268).

illustration placeholder
Fig. 268. Davy’s säkerhetslampa.


1070. Huru kan Davy’s lampa skydda
mot explosion?


illustration placeholder
Fig. 269. Förklaringen af säkerhetslampan.


Emedan ett fint metallnät (i
säkerhetslamporna bör nätet hafva 144 maskor på
qvadratcentimetern) så att säga afklipper
lågan (se fig. 269). Detta beror på metallens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free