- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
493-494

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmåga att leda värme. Om man t. ex.
håller ett dylikt metallnät ett stycke
ofvanom en gasbrännare och låter gasen strömma
ut samt antänder gasen öfver nätet, kommer
ej lågan längre än till nätet, oaktadt
rummet under nätet äfven är fyldt med gas;
värmet från lågan A (fig. 269) bortledes af
nätet, så att förbränningen ej sträcker sig
till C. Samma är förhållandet, om man
tänder gasen under nätet (se B), då afleder
nätet värmet, så att gasen öfver nätet ej
antändes.

Om således den gas, som befinner sig inom
lampan, skulle explodera, så hindrar nätet
förbränningen att sprida sig utom lampan.

1071. Hvarför inträffa så ofta grufolyckor
till följd af explosion, oaktadt arbetarne
använda säkerhetslampor?


I de flesta fall måste dylika olyckor
tillskrifvas grof vårdslöshet. Ofta får man höra
att en arbetare öppnat lampan antingen för
att se bättre eller ock för att putsa veken.
Är då luften i grufvan explosiv, måste
naturligtvis en olycka inträffa.

Stundom händer ock, att nätet blir
rödglödande och förorsakar explosion. Detta
inträffar just då luften i grufvan är farlig, ty
dylik explosiv luft fyller då äfven det inre
af lampan och brinner med en svag låga,
som upptager hela rummet innanför nätet
och betydligt upphettar detta. Arbetarne
måste då skyndsamt fly upp ur grufvan, ty
hinner nätet bli glödande, inträffar ganska
sannolikt en explosion.

1072. Hvad är petroleum eller bergolja?

Under detta namn sammanfattas en mängd
kolväten, vanligen af samma procentiska
sammansättning som grufgasen. Alla
petroleumarter hafva uppstått genom destillation i
jorden af andra kolväten. Vid Baku har
bergoljan förmodligen uppstått till följd af en s. k.
bergbrand, d. v. s. en i ett stenkolslager
sedan århundraden fortgående långsam
förbränning. Det stenkolslager, som ligger närmast
ofvanpå det brinnande lagret, upphettas
betydligt, och en mängd kolväten bortgå i
gasform, af hvilka en del åter förtätas på andra
ställen i jorden och bilda nafta eller bergolja,
som tillvaratages dels genom att borra djupa
brunnar ned till de oljeförande lagren, dels
genom att afskumma oljan från
vattensamlingar i jorden.

En del destillationsprodukter förblifva
gasformiga, genomtränga de lösa jordlagren
och utströmma i luften. Dessa gaser äro
naturligtvis lättantändliga och hafva gifvit
upphof till en hel religiös kult, eldsdyrkarna, som
just hafva sitt tillhåll i trakterna kring Baku,
hvarest de ha ett heligt tempel, der den
»eviga elden» brinner.

Äfven utan en bergbrand såsom orsak
kan en dylik destillation af fossilt kol ega
rum i jordens inre vid ganska låg
temperatur. På den grund påträffar man bergolja
på flera trakter af jorden. I synnerhet är
ett 15 à 30 mil bredt bälte i Nord-Amerika,
gående från Quebec i Canada i SV till Texas,
särskildt berömdt för sina bergolje-fyndigheter.
Inom detta område befinna sig de stora
oljedistrikten i Pennsylvanien, hvarifrån den
amerikanska fotogénen kommer.

1073. Huru fås fotogén och gasolja?

Genom rening och destillation af den råa
bergoljan. Till en början öfvergå vid
destillationen de flyktigaste föreningarna,
petroleumeter, petroleumbenzin m. m.

Gasoljan är en flyktigare produkt än
fotogén och derför eldfarligare. Fotogén kan
äfven beredas genom torrdestillation af torf,
brunkol, bituminös skiffer o. s. v.

1074. Hvad är blåsyra?

Blåsyran är ett af naturens starkaste
gifter och bildas af ett i bittermandel och de
till samma familj hörande växters frukter
förekommande ämne amygdalin, som vid
närvaro af vissa ägghvitekroppar (emulsin) och
vatten sönderdelas i blåsyra, bittermandelolja
och socker. Blåsyra framställes vanligen
genom att låta utspädd svafvelsyra inverka på
gult blodlutsalt och fås då under gasform.
Blåsyrans molekyl består af 1 atom kol, 1
atom qväfve och 1 atom väte.

1075. Hvad är svafvel?

Svafvel är ett grundämne, under vanliga
förhållanden fast, till färgen gult och utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free