- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
495-496

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

smak eller lukt. Svaflet förekommer fritt
eller nativt i vulkaniska trakter och i vissa,
lösa jordlager. Bundet eller förenadt med
andra ämnen förekommer det som mineralet
gips (kalciumsulfat), i förening med metaller
uti alla de malmer som benämnas »kis»,
»blende» och »glans», t. ex. kopparkis,
zinkblende, blyglans. Svaflet förekommer äfven
i de organiska kropparna t. ex. i ägghvita.
Det smälter vid + 115° C till en
tunnflytande, ljusgul vätska, som vid fortsatt
upphettning först blir brun och sirapstjock, men
sedan, om upphettningen drifves vidare, åter
blir tunnflytande. Svafvel är olösligt i
vatten men löses lätt i kolsvafla (se nedan). Det
mesta svaflet kommer från Italien; i Sverige
fås svafvel genom »rostning» af svafvelkis
och kopparkis. Då svafvel antändes,
brinner det med blå låga till svafvelsyrlighet, en
gas af stickande lukt. Svafvel angriper
(förenar sig med) alla metaller till och med guld
och silfver.

1076. Hvartill användes svafvelsyrlighet?

Såsom blekningsmedel, i det svafvelsyrligheten
förstör växtfärger. Man använder
svafvelsyrligheten vid de tillfällen, då klorgas (ett
annat blekningsmedel) skulle gifva plagget
en gul färgton eller för mycket angripa
detsamma. Vidare användes svafvelsyrligheten
såsom desinfektionsmedel (svafvelrökning),
emedan den förstör lägre organismer. Att
svafvelsyrlighetsgasen användes vid dämpandet af
skorstenseld
, är redan förut (291) omtaladt.
Den vigtigaste användningen har
svafvelsyrligheten vid tillverkningen af svafvelsyra.

1077. Huru beredes svafvelsyra?

Genom syrsättning eller oxidation af
svafvelsyrlighet medels salpetersyrlighet.
Svafvelsyrligheten erhålles genom rostning af
svafvelkis, salpetersyrligheten fås genom att låta
svafvelsyra inverka på salpeter.
Oxidationsprocessen försiggår i stora med blyplåtar
klädda rum, blykamrar, dit gaserna inledas.
Den bildade svafvelsyran samlar sig på
blykamrarnas botten och är då utspädd, hvarför
den måste koncentreras, hvilket sker i
platinapannor. Det märkvärdiga med
svafvelsyre-processen är, att samma mängd
salpetersyrlighet åter kan användas för framställning
af ny svafvelsyra, derigenom att
salpetersyrligheten sedan den afgifvit syre åt
svafvelsyrligheten förvandlas till qväfoxid, som genom
inledande af luft ånyo syrsätter sig till
salpetersyrlighet.

1078. Hvarför brukar man sätta glas
med svafvelsyra mellan fönstren?


För att taga bort fukten. Svafvelsyra
upptager med stor begärlighet vatten, luften
mellan fönstren torkas således genom
svafvelsyran, och fönstren hålla sig klara.

1079. Hvarför får man ej sätta ett fullt
glas med svafvelsyra mellan fönstren?


Emedan syran af den upptagna
vattenångan utspädes, och dess volym således ökas.

1080. Hvartill användes svafvelsyra?

Svafvelsyran är den starkaste af alla
syror, d. v. s. den drifver ut alla andra syror
ur deras salter. Derför användes ock
svafvelsyran, då man vill framställa salpetersyra,
saltsyra, ättiksyra, stearinsyra
(ljusfabrikationen), vid framställning af klor, superfosfat,
vid en mängd andra tekniska processer.
Svafvelsyrans salter kallas sulfat och förekomma i
stor mängd färdigbildade i naturen.

1081. Hvarför svartnar en trästicka, som
doppas i svafvelsyra?


I ett föregående stycke nämde vi om
svafvelsyrans benägenhet att upptaga vatten. Då
svafvelsyran kommer i beröring med trä,
tvingar hon vätet och syret i trästycket att
förena sig till vatten, som sedan upptages af
syran. Träet sönderdelas sålunda, och kol
blir fritt, som bibringar träet dess svarta färg.

1082. Hvad förstås med vätesvafla?

Vätesvafla är den illaluktande gas, som
bildas vid äggs och andra organiska kroppars
förruttnelse. Vätesvaflan är giftig, hvaraf
förklaras ruttnande ämnens skadliga inverkan
på helsan. Såsom skyddsmedel mot
vätesvafla kan användas klorkalk eller
svafvelsyrlighet (brinnande svafvel). En
vätesvaflemolekyl består af två atomer väte och en
atom svafvel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free