- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
497-498

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


1083. Hvad förstås med kolsvafla?

Kolsvafla är en färglös, tunnflytande
vätska af eterartad lukt. Vid längre tids
förvaring undergår den en sönderdelningsprocess,
hvars förlopp ännu ej är kändt. Dervid
antager den en gulaktig färg och en högst
vidrig lukt. Kolsvaflan är lättantändlig och
således eldfarlig; inandad i större doser är
den giftig. Kolsvaflan användes såsom ett
utmärkt lösningsmedel för fett, harts,
guttaperka, svafvel m. m.

1084. Hvad är fosfor?

Fosfor är ett grundämne — till utseendet
likt vax —, som i naturen endast förekommer i
förening med andra ämnen såsom fosforsyrade
salter eller fosfat. Den finnes vidt utbredt i den
döda naturen i mineralet apatit, hvarifrån den
inkommit i de lösa jordlagren och derifrån till
växterna och djuren. Djurens ben utgöras till
största delen af fosforsyrad kalk
(kalciumfosfat), äfvensom fosfor ingår i hjärnsubstansen.

1085. Huru beredes fosfor?

Ur benaska, som behandlas med
svafvelsyra, hvarvid gips (svafvelsyrad kalk) bildas,
och en del fosforsyra blir fri, som sedan
upphettas till hvitglödning i slutna kärl
tillsammans med kol. Kolet tager då till sig syret
ur fosforsyran, och fosforn bortgår i gasform,
Genom att inleda fosforångorna i ett afkyldt
rum förtätas de till fast fosfor.

1086. Hvilka egenskaper har fosfor?

Fosfor är under vanliga förhållanden en
fast kropp, nästan färglös eller svagt vaxgul.
Vid vanlig temperatur är den mjuk, men i
köld spröd. Dess specifika vigt är 1.8, d. v. s.
nära dubbelt så tung som vatten. Fosfor
är olöslig i vatten, men löses i kolsvafla.
Fosfor antändes vid + 60° C och förbrinner
till fosforsyra. På grund af sin
lättantändlighet användes fosfor till tändstickor, då det
värme, som uppstår vid fosforns gnidning mot
en skroflig yta, är tillräcklig att antända.

Genom upphettning utan luftens tillträde
till 300° förvandlas gula fosforn till röd,
olöslig i kolsvafla och ej så lättantändlig.
Dylik s. k. amorf fosfor kan dock genom
upphettning till 260° ånyo förvandlas i vanlig fosfor.

1087. Hvarför tända säkerhetständstickor
»endast mot lådans plån»?


Tändsatsen hos de vanliga
säkerhetständstickorna utgöres hufvudsakligen af en
blandning af kaliumklorat, kaliumbikromat och
svafvelantimon, som medels lim fästes vid
tändstickan. Plånet är bestruket med en
blandning af svafvelantimon och röd fosfor.
Vid tändsatsens gnidning mot plånet uppstår
värme (361), som förvandlar den röda
fosforn till vanlig fosfor som antändes. ,
Förbränningen öfverföres då på tändsatsen,
hvilket går så mycket lättare, derför att de
ämnen som ingå i denna innehålla mycket
syre och dessutom svafvel. Antändningen
börjar sålunda på plånet
, hvilket ock som
bekant snart förstöres.

1088. Hvarför lemnar en vanlig
fosforsticka lysande spår efter sig på det
föremål, mot hvilket man strukit eld?


Emedan en del fosfor fastnar på
föremålet, och fosforn i luften undergår en långsam
förbränning, hvarvid bildas fosforsyrlighet, en
förening som innehåller mindre syre än fosforsyran.

1089. Hvad förstås med superfosfat?

Dermed förstås ett konstgjordt
gödningsämne, som i vår tid fått en vidsträckt
användning. Växterna behöfva fosfor, som de
upptaga ur jorden i form af kalciumfosfat,
hvilket genom inverkan af kolsyra och andra
ämnen förut förvandlats i löslig form. För att
påskynda denna omvandlingsprocess, behandlas
de i mineralriket förekommande fosforsyrade
salterna, förnämligast mineralet apatit, med
svafvelsyra, då ett lösligt fosfat bildas, som
kallas superfosfat.

1090. Hvad är orsaken till s. k.
»irrbloss» eller »lyktgubbar»?


Stundom ser man lysande, fladdrande
lågor uppstiga öfver sumpiga trakter, der en
mängd organiska ämnen förruttna (fig. 270).
Orsaken till dessa lågor anses vara en gas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free