Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då nu endast det rena vattnet afdunstar,
ökas hafvens och sjöarnas salthalt beständigt.
Att denna ökning ej så mycket märkes i
oceanen beror väl på dennas stora
utsträckning och djup. Om åter en sjö saknar aflopp,
medan vattnet ständigt tillföres, måste vattnet
i en sådan sjö slutligen bli mättadt med salt
och på dess botten bilda sig saltaflagringar.
På vissa orter t. ex. vid Kaspiska hafvet
aflagrar sig salt i stora massor derigenom, att
vattnet i trånga vikar afdunstar. Från
hafvet strömmar vattnet in genom en temligen
smal öppning in i viken. Till följd af de
heta vindar, som blåsa i dessa trakter,
försiggår afdunstningen synnerligen hastigt, och
hafvets salthalt afsätter sig i de grunda vikarna.
1096. Hvad förstås med »kungsvatten»?
En blandning af 3 delar saltsyra och 1
del salpetersyra. Kungsvatten är den enda
syra som löser guld och platina.
Kungsvattnets förmåga att lösa metaller beror på, att
klorens föreningsbegär till metallen
understödes af vätets begär till syre. Vätet i
saltsyran tvingar salpetersyran att afgifva syre,
hvarigenom kloren i saltsyran blir fri och
kan ingå förening med metallen. Då en
metall löses i kungsvatten, blir derför alltid
produkten en förening mellan metallen och klor.
1097. Hvad är kisel?
Kisel är jämte syre och kol naturens
allmännaste grundämne. Inom den oorganiska
världen intager kisel ungefär samma ställning
som kolet inom den lefvande naturen. Kisel
förekommer nämligen i nästan alla stenarter
antingen såsom kiselsyra eller såsom kisel-
syrade salter (silikater).
1098. Under hvilka namn förekommer
kiselsyra?
En mängd stenarter utgöras nästan
uteslutande af kiselsyra, d. v. s. kisel i förening
med syre. Den vanligaste formen är qvarts,
vanligen hvit, stundom grå, brun o. s. v.
Qvartsen förekommer i ensamma stycken men
mest såsom beståndsdel i vår vanliga gråsten.
Genom förvittring af gråsten och
qvartskornens skiljande från de andra beståndsdelarna
i gråstenen bildas qvartssand, den fina, hvita
sand som begagnas i spottlådor m. m.
Qvartsen förekommer ock i klara,
genomskinliga, sexsidiga prismer med ändarna till-
spetsade till pyramider och kallas då
bergkristall. Andra former af kristalliserad och
färgad qvarts äro röktopas, ametyst m. fl.
Uti amorf form förekommer kiselsyran
såsom opal, jaspis, karneol, agat, kaleedon,
flinta m. fl. De vackraste formerna af
opal användas som ädelstenar i synnerhet
den mjölkhvita varieteten. Agaten är randig
och utgör en blandning i vexlande lager af
kalcedon, jaspis, ametyst m. fl. af kiselsyrans
varieteter.
Bland kiselsyrans varieteter kunna vi ock
nämna några pulverformiga: trippel, polerskiffer,
bergmjöl m. fl. Alla dessa former äro
skalet eller det s. k. kiselpansaret efter tal-
lösa diatomaceer.
1099. Hvilka äro de mineral, som
innehålla kiselsyrade salt?
De flesta af våra bergarter äro silikater,
d. v. s. utgöra föreningar mellan någon basisk
oxid (997) och kiselsyra. Hit höra t. ex.
fältspat och glimmer, hvilka båda mineral
ingå såsom beståndsdelar i vår vanliga
gråsten eller granit. Hit kunna ock räknas de
såsom ädelstenar ansedda smaragden och
topasen, vidare kaolin eller porslinslera, asbest
m. fl.
1100. Hvad är glas?
En blandning af kalciumsilikat med
kalium- natrium- eller bly-silikat. Man kan
derför med afseende på sammansättningen
skilja mellan tre slags glas: kali-, natron- och
blyglas. Natronglaset är det vanligaste,
kaliglaset är mera svårsmält och begagnas vid
kemiska operationer, blyglaset är lättsmält
och mera färgspridande, hvarför det begagnas
till slipade arbeten.
1101. Hvilka råämnen användas vid
glasfabrikationen?
1:o Kiselsyra i form af qvartssand; 2:o
kolsyradt kali eller natron i form af pottaska
eller soda; 3:o kolsyrad kalk i form af
kalksten; 4:o blyoxid i form af mönja. Dessutom
tillsättas andra ämnen, dels för att ge glaset
vissa egenskaper (färg, glans, klang), dels för
att rena glasmassan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
