- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
517-518

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - III. (Tillämpad kemi, 1114-1217) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svafveljärn och utspädd svafvelsyra,
framträder skriften fullt tydlig, emedan den genom
svafvelsyrans inverkan på svafveljärnet
bildade vätesvaflan med bly bildar svart
svafvelbly. Ett annat sympatetiskt bläck fås af en
lösning i vatten af koboltklorur. En skrift med
detta bläck framträder vid upphettning med
blå färg, emedan genom upphettningen
vattnet utdrifves och vattenfri klorur bildas. Vid
afsvalning försvinner dock skriften ånyo,
emedan saltet ganska fort upptager fuktighet ur
luften.

1158. Huru skall man borttaga bläckfläckar?

Genom att tvätta fläcken med surt
oxalsyradt kali, »bläckpulver». Det oxalsyrade
kalit bildar med järnsaltet i bläcket ett
lösligt järnsalt.

1159. Huru skall man borttaga »rostfläckar» på linne?

Genom att tvätta fläcken med en lösning
af tennsalt (tennklorur). Dervid tager tennet
till sig syre från rostfläcken och förvandlar
järnoxidhydratet (rosten) till järnoxidulsalt,
som är lösligt och kan borttvättas.

1160. Hvilka äro de förnämsta kopparmalmerna?

Af alla metaller, möjligen med undantag
af guld och silfver, är koppar den som längst
varit känd och bearbetad. Detta har sin
grund deri, att kopparn till ej ringa mängd
förekommer gedigen. Vanligen är dock kop-
parn förenad med syre, kolsyra eller svafvel.
De kopparmalmer som innehålla koppar med
syre eller kolsyra äro: röd kopparmalm, ma-
lakit
och kopparlasur. I Sverige brytes endast
kopparkis, en förening mellan svafvel och
koppar, till färgen mässingsgul med dragning
åt grönt.

1161. Hvad förstås med erg?

En förening mellan kopparoxid och
kolsyra, d. v. s. kopparkarbonat. Erg bildas
såsom ett grönt öfverdrag på kopparn, om denna
utsättes för fuktig luft. Erg är ett gift
liksom alla kopparsalt. Såsom motgift vid
kopparförgiftningar kan man använda kräkmedel,
samtidigt med intagande af utspädd ägghvita
eller i vatten utrörd magnesia.

Namnet erg tillägger man ofta i dagliga
lifvet en mängd andra, gröna kopparsalt, som
bildas genom syrors inverkan på koppar eller
mässing.

1162. Är det farligt, att koka sura
maträtter i ett oförtent kopparkärl?


Nej; såvida kärlet är blankskuradt, och
man ej låter maten kallna i kokkärlet. För
att syran skall kunna angripa kopparn
fordras, att luften först syrsätter den samma; men
då maten är het, utvecklas rikligt med
vattenånga (»det ryker af maten»), som hindrar
luften att angripa kopparn.

1163. Hvarför hopsmälter man metaller
till legeringar?


Emedan legeringar (511) oftast ega en
mängd för det praktiska lifvet nyttiga
egenskaper (färg, hårdhet, lättsmälthet), hvilka de
ingående metallerna hvar för sig ej i samma
grad ega, och man kan genom att blanda
metallerna i vexlande förhållanden på
mångfaldigt sätt ändra legeringens egenskaper.

Vissa metaller såsom antimon, vismut,
nickel, guld och silfver användas nästan
aldrig i rent tillstånd utan alltid i legeringar.

Om koppar skall användas till gjutgods,
måste den legeras med tenn, zink eller nickel,
emedan smält koppar upptager syre och andra
gaser ur luften, hvilka vid metallens stelnande
qvarstanna och göra godset poröst.

1164. Hvad förstås med brons?

En legering mellan koppar och tenn,
stundom äfven zink. Bronsen anses vara den
äldsta metall, som menniskorna använde
(»bronsåldern»). Bronsen är hårdare än
koppar och i smält tillstånd mycket lättflytande.
Afkyles bronsen hastigt, blir den mjuk och
smidbar. Såsom olika slag af brons kunna
vi nämna: klockmetall, kanonmetall,
statybrons.

1165. Hvarför blifva bronsbilder gröna
med tiden?


Emedan de öfverdragas med ett lager af erg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free