Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 525-526 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - III. (Tillämpad kemi, 1114-1217) - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1198. Hvarför bör det ställe, der märket
skall anbringas, först fuktas med märklut?

Märkluten utgöres af en sodalösning och
användes dels för att göra tyget mera
sammanhängande och således lättare att skrifva
på dels för att neutralisera salpetersyran i
märkbläcket, som annars skulle fräta hål på
tyget.

1199. Hvarför svartnar skrift åstadkommen
med märkbläck fortare, om den upphettas?

Emedan värmet påskyndar silfvernitratets
sönderdelning.

1200. Hvarpå grundar sig fotograferingskonsten?

På vissa silfversalters egenskap att
sönderdelas af solljuset. Fotograferingen
sönderfaller, om man bortser från det rent
konstnärliga eller personliga, uti en fysisk och en
kemisk process. l:o Skall en skarp bild af
föremålet alstras, detta är den fysiska
processen; 2:o skall denna bild uppfångas på en
»känslig» plåt och »fixeras», dessa
operationer äro kemiska processer. För att erhålla
en skarp bild användes en s. k. »camera».

Fig. 272. Fotografi-apparat.

1201. Huru är en fotografi-camera inrättad?

Den vanliga Cameran utgöres af en
invändigt svärtad låda af trä eller papp (se
fig. 272), som kan förlängas eller förkortas
i sin längdriktning. På främre sidan af
cameran är ett cirkelrundt hål, i hvilket är
fäst en mässingscylinder O. I cylindern är en
konvex lins (635) infattad, och hela cylindern
kan såsom en kikare förmedels en skruf
skjutas ut och in. Väggen midtemot linsen
utgöres af en draglucka C af mattslipadt glas.
Fotografens första uppgift är nu att »inrikta»
instrumentet så, att bilden af den som skall
fotograferas faller skarpt på den mattslipade
skifvan, hvilket temligen lätt kan ske, då
skifvan är genomlysande. Under tiden har
en medhjälpare ställt i ordning »plåten», på
hvilken porträttet skall tagas.

1202. Huru är plåten preparerad, som
skall uppfånga bilden?

En jämn och slät glasskifva af vanligt
fönsterglas öfvergjutes först med en lösning
af jod- eller bromkalium i Collodium. Sedan
denna lösning torkat på glasskifvan,
nedsänkes denna i ett »silfverbad» d. v. s. en
lösning af silfvernitrat, då en kemisk reaktion
inträder, och glasskifvan öfverdrages med en
hinna af jod- eller bromsilfver. Som denna
hinna ytterst lätt sönderdelas och svartnar i
solljuset, måste denna operation försiggå i ett
mörkt rum eller i ett, hvars fönster äro
försedda med gult glas. Innan silfversaltet
fullständigt torkat på glasskifvan, insättes denna
i en tunn trälåda (cassetten), som kan
inskjutas i Cameran i stället för den mattslipade
glasskifvan C, och plåten är nu färdig för
sitt ändamål.

1203. Huru uppstår bilden på den
»känsliga» plåten?

Sedan allt ute i atelieren är i ordning,
insätter fotografen skyndsamt cassetten i
cameran, blottar plåten och linsen, och af det
skarpt belysta föremålet (personen som skall
fotograferas) uppkommer på plåten en bild,
hvars olika ljusstarka partier i olika grad
sönderdela silfversaltet på plåten.

Sedan plåten sålunda några sekunder
varit »exponerad» för ljuset, täckes linsen, och
plåten tages ut för vidare behandling. Ännu
synes nämligen ingen bild på plåten; bilden
måste nu »utvecklas», hvilket sker genom att
öfvergjuta plåten med en lösning af järnvitriol,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>