- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
529-530

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - III. (Tillämpad kemi, 1114-1217) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


1208. Hvad menas med silfrets lödighet?

På grund af sin mjukhet förarbetas aldrig
silfret rent utan legeras alltid med koppar.
En dylik legering är hård och har silfrets
färg, såvida kopparmängden ej öfverstiger
12%. Arbetssilfrets halt af rent silfver
kallas lödighet, hvarigenom angifves, huru många
lod rent silfver som finnas på 1 mark (16
lod) arbetssilfver. Tolflödigt silfver betyder
således, att 12/16 eller 3/4 af hela massan är
rent silfver, resten är koppar.

I Sverige är genom lag bestämdt, att
arbetssilfver ej får vara mindre än 13 1/4-lödigt,
d. v. s. innehålla 13 1/4 lod rent silfver på
16 lod arbetssilfver. Myntsilfret var förr
12-lödigt, men de nuvarande silfvermynten
hafva olika lödighet från 12 4/5-lödigt (i en-
och tvåkronorna) till 6 2/5-lödigt (i tio-öringarna).
Alla silfvervaror måste i Sverige vara
försedda med kontrollstämpel.

1209. Hvilka äro kontrollstämplarna på
silfver?


De äro fyra. Först statens vapen tre
kronor, sedan fabrikantens initialer, stadens
namnbokstaf eller tecken och slutligen den
s. k. »årsbokstafven», angifvande året då
silfret kontrollerades. Årsbokstafven räknas från
1759.

1210. Huru kan man af årsbokstafven
beräkna, när en silfverpjes kontrollerades?


Året 1759 betecknas med A, och så hela
alfabetet igenom till och med Z; 1783
betecknas med A2; 1807 med A3; 1831 med
A4; 1855 med A5; 1879 med A6; 1890 be-
tecknas således med M6.

1211. Huru sker silfrets probering?

Utrönandet af finleken hos en
silfverlegering eller den s. k. proberingen sker
naturligtvis säkrast på kemisk väg genom s. k.
titrering med en lösning af koksalt. En
ungefärlig föreställning om finleken får man
medels den s. k. proberstenen. Proberstenen
är ett stycke mattslipadt kiselskiffer, på
hvilket man drager streck med s. k. probernålar
(silfvernålar af olika men känd lödighet).
Genom att jämföra dessa strecks dragning i
hvitt eller rödt med det streck, som det till
undersökning framställda silfverstycket ger på
proberstenen, kan man tämligen noga bedöma
finleken hos det undersökta silfret.

1212. Hvad förstås med silfrets »hvitkokning»?

En metod att förvandla ytan på
arbetssilfver till rent silfver. Detta sker genom
att glödga silfret, då kopparn syrsättes till
kopparoxid, som sedan upplöses i utspädd
syra.

1213. Hvad förstås med »oxideradt»
silfver?


Silfver som på sin yta fått ett blåsvart
öfverdrag af svafvel silfver. Oxideringen
åstadkommes genom att indoppa silfret i en
lösning af svafvelnatrium. Att kalla silfret för
oxideradt är således oegentligt, utan bör det
egentligen heta svafvelbundet silfver.

1214. Huru fås guld?

Guld förekommer gediget antingen
insprängdt i berget eller ock, genom bergets
förvittring, i flodsanden.

Ur flodsanden fås guldet genom Vaskning,
då guldet såsom varande tyngre än sanden
stannar qvar, medan sanden sköljes bort.

1215. Hvilka egenskaper har guld?

Guld är af alla metaller den mest smid-
och tänjbara och på samma gång en af de
tyngsta kroppar i naturen (endast öfverträffad
af iridium och platina). Man beräknar att
tjockleken af ett stycke bladguld ej uppgår
till mer än 0,0001 mm. Guld angripes
endast af kungsvatten (1096) och qvicksilfver.

1216. Huru bestämmes guldets finlek?

Uti karat. Rent guld håller 24 karat.
Kontrollstämplarna för guld äro desamma som
för silfver med tillägg af en femte stämpel,
angifvande i karat finleken. Gröfre än 18
karats guld får ej kontrolleras i Sverige.

1217. Hvarmed legeras guld?

Med silfver eller koppar. Silfret gör
guldet ljust eller blekt, kopparn förlänar det en
röd färgton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free