- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
531-532

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - IV. (Mineralogi, 1218-1232) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

IV.



1218. Hvad är det för skilnad mellan
en bergart och ett mineral?


Ett mineral är ett homogent (genom hela
sin massa likartadt) naturföremål, tillhörande
den oorganiska naturen och utgörande en
beståndsdel af jordskorpan.

En bergart är en samling eller blandning
af flere mineral, som vanligen har stor
utsträckning, så att den utgör betydliga massor
af jordskorpan.

Så t. ex. är graniten en bergart, men
granitens beståndsdelar qvarts, glimmer och
fältspat äro mineral.

En bergart kan stundom bestå af ett enda
mineral, t. ex. kalksten, som utgöres
hufvudsakligast af kolsyrad kalk, men denna
ingående beståndsdel är då alltid förorenad af
främmande ämnen.

1219. Huru hafva sand och grus uppkommit?

Sand och grus hafva samma ursprung
nämligen den hårda gråstenen. Genom
stenens förvittring i förening med den nötning
och söndersmulning, som rinnande vatten
åstadkommer, hafva alla dessa afsöndringar från
det fasta berget uppstått, från klippblocket
till det lilla sandkornet.

1220. Hvad förstås med förvittring?

De förändringar som luften och vattnet
åstadkomma på alla jordytans fasta ämnen.

1221. Huru kan vattnet verka förstörande
på det fasta berget?


Vattnet verkar dels genom sin upplösande
kraft, som väsentligt ökas genom kolsyran i
vattnet, dels genom sin rent mekaniska kraft
såsom rinnande vatten eller stelnande is.

1222. Huru kan vattnet nedtränga i
klippan?


Äfven det fastaste berg är genomdraget
af otaliga sprickor, som sträcka sig rätt djupt
ned i berget. Dessa sprickor hafva uppstått
genom solvärmets inverkan på klippan. Till
följd af de olikartade ämnen, hvaraf den
fasta bergmassan består, utvidgar den sig
ojämnt vid uppvärmning, hvaraf följden måste
bli, att sprickor uppstå (383).

Genom dessa sprickor nedtränger vattnet,
upplöser och bortför en del af bergets massa
samt spränger vid sitt stelnande till is lös
större och mindre block (236).

1223. Hvad förstås med erosion?

Vattnets mekaniska kraft att urholka
marken genom att det bortför de lösa jordlager,
hvaröfver det rinner. Erosionen visar sig vid
flodbäddar, strömfåror o. s. v. men äfven vid
vissa kustbildningar.

1224. Hvad förstås med sedimentära
eller lagrade bergarter?


Bergarter som bildats af förvittringsprodukter,
hvilka sköljts med det rinnande vattnet
och afsatt sig på bottnen af sjöar och
vikar. Genom de lagrade massornas tryck
samt under medverkan af något bindemedel
ha dessa aflagringar så småningom tillhårdnat
och blifvit sten. Uti de sedimentära
bergarterna förekomma ofta försteningar eller
lemningar efter djur och växter. Till denna
klass höra skiffer, sandsten, kalksten och för-
modligen de s. k. kristalliniska skiffrarna (t.
ex. gneis).

1225. Hvad förstås med eruptiva eller
massformiga bergarter?


Sådana bergarter som ej visa tecken till
lagring. De antagas hafva uppkommit på
det sätt, att glödande massor från jordens
inre genombrutit den fasta jordskorpan och
sedan stelnat. Hit höra granit, porfyr, basalt
m. fl. I dylika bergarter förekomma
naturligtvis ej några lemningar efter organiskt lif.

1226. Huru tjock antager man
jordskorpan vara?


Enligt den allmännaste åsigten (ehuru ej
den enda) antages jordens inre vara en
glödande, smält massa, hvars temperatur
måste öfverstiga 1,300° C (granitens smältpunkt).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free