- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
535-536

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - IV. (Mineralogi, 1218-1232) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna tid. Djur- och växtformerna närma
sig de nuvarande. Under förra hälften af
tertiärperioden herskade i Europa ett tropiskt
klimat, som sedan blef allt kallare och
kallare, för att under nästa period lemna rum
i norra Europa för den s. k. »istiden». Från
tertiärformationen har man lemningar efter
jättestora däggdjur: Dinotherium,
Mastodonten m. fl.

illustration placeholder
Fig. 277. Plesiosaurus och Ichthyosaurus.


Qvartärformationen innehåller de första
säkra spåren efter menniskor. Uti de s. k.
bengrottorna har man funnit ben af
grottbjörnen, renen m. fl. djur, hvilka ben
sönderslagits, tydligen i afsigt att komma åt märgen.
Från denna tid förskrifva sig de lemningar
efter mammut-djuret, som påträffats i Sibirien.
Den s. k. »istiden» inträffar under denna
period. I hela norra Europa sjönk
temperaturen vid tertiärperiodens slut allt mer och
mer. Inlandsisen framskrider, likt de nutida
glaciererna, från den skandinaviska fjällryggen,
utbredande sig öfver hela Norden ända
bort till Skottland, Holland, norra Tyskland,
Polen och Ryssland. Äfven i vissa delar af
Amerika har en dylik inlandsis framgått.

1229. Huru vet man, att en istid funnits?

I Sverige äro märkena efter isen ganska
lätta att se. De kala, afslipade berghällarna,
reporna eller refflorna i dessa berghällar, de
s. k. flyttblocken och slutligen de genom lan-
det gående krosstens- och rullstensåsarna.

1230. Hvarför äro stenhällarna slipade
och refflade?


Emedan de i isens undre sida fastsittande
stenar och gruspartiklar afnött och repat
berget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free