Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - IV. (Mineralogi, 1218-1232) - V. (Organisk kemi, 1233-1303) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1231. Huru hafva krosstens- och rull-
stensåsarna uppkommit?
Krosstensgruset är kantiga bergartsspillror,
uppblandade med större stenar eller block
samt fint bergmjöl. Krosstensåsarna utgöra
märken efter glacierernas sidokanter, som vid
isens undansmältning legat qvar. Rullstenarna
hafva bildats genom rinnande vattens
inverkan på krosstensgruset.
1232. Hvad förstås med en vulkan?
Den svenska benämningen »eldsprutande
berg» är så till vida vilseledande, som aldrig
någon eld eller lågor uppstiga ur vulkanen.
Hvad som framtränger ur vulkanens öppning
eller krater är vattenånga och andra gaser,
stenar och stoft, aska kalladt, samt en smält
massa (lava).
Ett vulkaniskt utbrott orsakas deraf, att
kanalen, som genom kratern förer ned till
den kokande lavan, tilltäppes af stenar och
slagg. De bildade gaserna blifva derigenom
instängda, deras tryck ökas, och slutligen
utkastas hindret under form af ett sten- och
askregn. Elden som synes uppstiga är
endast en reflexion mot vattenångan af den
glödande lavan, som befinner sig i kratern.
Vulkaniska utbrott eller eruptioner äro
åtföljda af häftiga oväder, blixtar och
störtskurar (fig. 278).
 |
| Fig. 278. En vulkan i verksamhet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
