- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
537-538

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - IV. (Mineralogi, 1218-1232) - V. (Organisk kemi, 1233-1303) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


1231. Huru hafva krosstens- och rull-
stensåsarna uppkommit?


Krosstensgruset är kantiga bergartsspillror,
uppblandade med större stenar eller block
samt fint bergmjöl. Krosstensåsarna utgöra
märken efter glacierernas sidokanter, som vid
isens undansmältning legat qvar. Rullstenarna
hafva bildats genom rinnande vattens
inverkan på krosstensgruset.

1232. Hvad förstås med en vulkan?

Den svenska benämningen »eldsprutande
berg» är så till vida vilseledande, som aldrig
någon eld eller lågor uppstiga ur vulkanen.
Hvad som framtränger ur vulkanens öppning
eller krater är vattenånga och andra gaser,
stenar och stoft, aska kalladt, samt en smält
massa (lava).

Ett vulkaniskt utbrott orsakas deraf, att
kanalen, som genom kratern förer ned till
den kokande lavan, tilltäppes af stenar och
slagg. De bildade gaserna blifva derigenom
instängda, deras tryck ökas, och slutligen
utkastas hindret under form af ett sten- och
askregn. Elden som synes uppstiga är
endast en reflexion mot vattenångan af den
glödande lavan, som befinner sig i kratern.
Vulkaniska utbrott eller eruptioner äro
åtföljda af häftiga oväder, blixtar och
störtskurar (fig. 278).

V.



1233. Hvilka grundämnen ingå i den
organiska naturen?


Den lefvande naturen (djur- och
växtvärlden) innehåller ett förvånande litet antal
grundämnen. Hufvudämnet är kol, som finnes
nästan i hvarje organisk kropp, dessutom syre,
väte, qväfve
och i några kroppar svafvel,
fosfor klor, järn
och möjligen någon annan metall.

Skola dessa få ämnen kunna ge upphof
till den oändliga mångfald af kroppar, som
man faktiskt finner i naturen, måste tydligen
den lefvande naturens molekyler vara mycket
mera sammansatta än den oorganiska
naturens. Den organiska kemien är derför ock
vida mera invecklad än den oorganiska, och
dess lagar betydligt svårare att utforska, än
hvad fallet varit inom den oorganiska
kemien.

illustration placeholder
Fig. 278. En vulkan i verksamhet.


1234. Hvad förstås med kolhydrat?

Under detta namn sammanfattas en mängd
föreningar af kol, väte och syre, der vätet
och syret ingå i samma förhållande som i
vattnet (dubbelt så många atomer väte som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free