- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
543-544

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - V. (Organisk kemi, 1233-1303) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


1248. Huru bevarar man trä från att
förmultna?


Antingen torkar man träet, hvilken
process stundom drifves så långt, att ytan kolnar;
eller ock bestryker man träet med något för
luften ogenomträngligt ämne (tjära, oljefärg);
eller ock indränker (inpregnerar) man träet
med lösningar af kopparvitriol, klorzink,
qvicksilfverklorid, eller stenkolsolja.

illustration placeholder
Fig. 283. Impregnering af trä.


En dylik inpregnering skall ske på den
nyss fällda trästammen, innan saftkanalerna
hinna torka ihop, och sker medels tryck.
Fig. 283 visar en dylik anordning.
Inpregneringsvätskan förvaras i kärlet L, från
hvilket går ett böjdt rör T till trästammens ena
ända.

1249. Hvad förstås med protein eller
ägghvitekroppar?


Dermed förstås en inom djur- och
växtvärlden mycket utbredd klass af föreningar,
som utom syre, väte och kol äfven innehålla
qväfve. Hittills har man ej med konst
kunnat framställa proteinkroppar; de synas från
början bildade i växterna, hvarifrån de
inkomma i djurorganismen, der de omvandlas
på mångfaldigt sätt.

Alla ägghvitekroppar kunna förekomma
under två former, dels lösliga dels olösliga.
I senare fallet kallar man dem koagulerade.
Man kan särskilja tre grupper af
ägghvitekroppar: albumin koagulerar genom
upphettning till ungefär 70°; kasein koagulerar
genom inverkan af en syra eller ock genom
»löpe» ; fibrin koagulerar af sig själf (spontant).

1250. Hvad är albumin?

Den renaste formen af albumin finner
man i hönsäggets »hvita»; dessutom har man
s. k. seriumalbumin i blodet och växtalbumin
i växternas saft.

1251. Hvar finnes kasein?

Förekommer i mjölk, der det bildar det
s. k. ostämnet, som medels »löpe» fås att
koagulera och bilda ost. Äfven växterna
innehålla kasein: i bönor, ärter, mandlar och
i sädeskornens s. k. gluten.

1252. Huru förekommer fibrin?

Dels såsom muskelfibrin eller myosin i
kött, dels såsom blodfibrin i blodet, dels i
sädeskornens gluten.

1253. Af hvilka delar består ett ägg?

Af gulan J (fig. 284), hvitan B, en tunn
hinna C omslutande hvitan, och skalet A.

illustration placeholder
Fig. 284. Hönsägg i genomskärning.


1254. Hvaruti skiljer sig gulan från hvitan?

Gulan innehåller ett annat ägghviteämne
(vitellin), fett, några salter, ett gult
färgämne, samt mindre vatten än hvitan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free