Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 545-546 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - V. (Organisk kemi, 1233-1303) - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1255. Huru är äggskalet bildadt?

Skalet utgöres af kolsyrad kalk och är
fullt af små hål eller porer.

1256. Hvarför äro gamla ägg lättare
än färska?

Emedan vattnet, som utgör mer än 70 %
af äggets vigt, afdunstar genom skalets
porer. Ett färskt ägg sjunker i vatten, ett
gammalt flyter.

1257. Huru är blodet sammansatt?

Blodet utgöres af en ofärgad eller svagt
ljusgul vätska, plasma, i hvilken simma
massor af röda och hvita blodkroppar. De röda
blodkropparne äro platta, ringformiga och
samlade liksom i rullar (se fig. 284); de hvita
äro klotformiga och färre till antalet.

Fig. 284. Blodkroppar: a sedda från ytan; b sedda från sidan.

Normalt blod innehåller en massa
föreningar: vatten, fibrin, ägghvita, hämoglobin,
fett, flere salter af oorganisk natur o. s. v.

1258. Huru stora äro blodkropparna?

De röda blodkropparna hafva en
diameter af 6 à 7 tusendels millimeter. Deras
antal är ofantligt stort; man har beräknat,
att 1 kubikmillimeter menniskoblod innehåller
5 millioner blodkroppar. De hvita
blodkropparna äro mycket oregelbundna till sin form
och betydligt färre till antalet (1 på 500
röda blodkroppar).

1259. Hvarifrån härleder sig
blodkropparnes röda färg?

Från hämoglobinen, som är en
ägghvitekropp, i förening med järnoxid. Syre färgar
hämoglobin ljusröd, kolsyra ändrar färgen till
mörkröd. Derför är det arteriela blodet (det
som kommer från lungorna) ljust, det venösa
(kommande från kroppens alla delar till lun-
gorna) mörkt.

1260. Hvilken nytta göra de hvita
blodkropparna?

De hvita blodkropparna äro de
ursprungliga, som antagligen bildas i mjälten, och
lymfkörtlarna och genom lymfatiska kärlen
inkomma i blodet. Der förvandlas de till
röda blodkroppar, hvilka just utgöra blodets
lifgifvande princip. De röda blodkropparna
förtäras vid ämnesomsättningen i kroppen och
måste således oupphörligen förnyas.

1261. Hvarför lefrar sig blodet?

Blod, som aftappats ur blodkärlen,
förvandlas snart på det sättet, att det bildas en
tämligen fast, geléartad massa, »blodkaka»,
och en gulaktig, tunn vätska, »blodserum».
Kakan utgöres af fina, elastiska trådar,
blodfibrin, hvilket omgifver blodkropparna. An-
tagligen är ej fibrinet färdigbildadt i det
lefvande blodet utan består der af två skilda
ägghvitekroppar, den ena egande förmågan
att koagulera, den andra förorsakande
koaguleringen under medverkan af något i den yttre
luften befintligt ferment (se nedan).
Blodfibrin bildas ur plasmat.

Genom att röra eller vispa död blod
samlar sig fibrinet på den rörande kroppen, och
blodet lefrar sig ej.

1262. Hvaraf består mjölk?

Af vatten, ostämne (kasein), mjölksocker,
fett samt några oorganiska saltlösningar. I
medeltal innehåller mjölken 87.25 % vatten,
3.9 % kasein, 3.5 % fett, 4.6 % mjölksocker
och 0.75 % salter.

Mjölk från olika djur skiljer sig dock
rätt betydligt från dessa tal, i synnerhet med
afseende på kasein- och fetthalten. Mjölk
är obetydligt tyngre än vatten; ju fetare den
är, ju lättare blir mjölken. Fettet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>