- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
547-548

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - V. (Organisk kemi, 1233-1303) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förekommer såsom små, färglösa, genomskinliga kulor,
hvars diameter vexlar mellan 0.002 och 0.01
millimeter, uppslammade i mjölken. Alla
andra föreningar förekomma i löst form.

1263. Hvad förstås med kondenserad
mjölk?


För att bevara mjölk och äfven för att
göra den lämpligare till försändning afdunstas
vanlig mjölk i s. k. vakuumpannor under
tillsättande af vanligt socker till en seg massa.
Den kondenserade mjölken inpackas i
bleckburkar som vanliga konserver. Utröres den med
sin femdubbla volym vatten, fås ett preparat,
som alldeles liknar vanlig mjölk, endast med
sötare smak.

1264. Hvarför är mjölken hvit?

Emedan fettkulorna äro så små och
talrika. Fenomenet blir derför detsamma, som
då sönderstött glas eller vattenskum synes
hvitt (693).

1265. Hvad är grädde?

En mycket tät samling af fettkulor (fig.
285), som uppstått derigenom, att fettkulorna
till följd af sin mindre tyngd i stillastående
mjölk stigit upp mot ytan och bildat ett sär-
skildt lager.

illustration placeholder
Fig. 285. Fettkulor i grädde.


1266. Huru kan man medels en s.k.
»separator» skumma mjölk?


I separatorn försättes mjölken i en hastig
rotationsrörelse. Den dervid uppstående
centrifugalkraften (3) drifver fettkulorna åt ett
håll, hvarigenom de kunna afskiljas från
mjölken.

1267. Hvarför surnar mjölk?

Emedan mjölksockret lätt öfvergår i
mjölksyra. Detta sker synnerligen fort, om
mjölken befinner sig vid 30 à 40° temperatur
utsatt för luftens inverkan, emedan
mjölksockrets förvandling är orsakad af en bakterie,
som bäst trifves i denna temperatur.

1268. Huru kan man förhindra mjölk
från att surna?


Genom att tillsätta surt kolsyradt natron
(bikarbonat), borax (aseptin) eller salicylsyra.
Hålles mjölken afkyld, försvåras derigenom
surnandet, emedan bakterierna ej få någon för dem
passande temperatur.

1269. Hvad förstås med kumyss?

Ett slags mjölkbrännvin, som en del
nomadfolk använda. Kumyss fås bäst ur
stomjölk, som får jäsa, så att sockret förvandlas
i alkohol och kolsyra.

1270. Hvarför bildas alltid »skinn» på
kokt mjölk?


Emedan en del ägghvitekroppar i mjölken koagulera.

1271. Huru är ost sammansatt?

Ost utgöres hufvudsakligen af kasein, en
ägghvitekropp som koagulerar genom inverkan
af någon syra eller genom »löpe». Ost
innehåller utom kasein äfven fett och mjölk.
Genom ett slags jäsningsprocess undergår
kaseinet en förvandling, hvarigenom kaseinets
hvita färg öfvergår i gul, och en tät, fet massa
bildas. Ostens egendomliga lukt härrör från
en del syror, ammoniak m. m., som genom
jäsningsprocessen bildas.

1272. Hvarför äro en del ostsorter
uppfyllda med blåsor?


Emedan mjölksockret genom
jäsningsprocessen förvandlats till kolsyra, som samlar
sig i blåsor och gör osten porös.

1273. Hvad är mesost?

Ett preparat som beredes ur den efter
ostberedningen qvarblifna vasslan. Mesosten
innehåller således hufvudsakligen mjölksocker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free