- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
551-552

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - V. (Organisk kemi, 1233-1303) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ren alkohol är en flyktig vätska af brän-
nande smak, som fås genom upprepade de-
stillationer af alkoholhaltiga vätskor.

1283. Hvad är sprit?

Alkohol uppblandad med 5 à 10 %
vatten.

1284. Huru fås brännvin?

Egentligen förstås med detta namn alla
genom destillation af alkoholhaltiga vätskor
framställda drycker. Hit höra således: konjak
rom, arrak, vanligt brännvin o. s. v.

Vårt vanliga brännvin beredes af potatis
eller säd. Råmaterialet förvandlas först
genom inverkan af malt till maltsocker (maltos).
Derigenom uppkommer mäsk, som bringas i
jäsning, hvarvid bildas kolsyra och alkohol.
Genom destillation fås häraf brännvin, hvars
alkoholhalt uppgår till omkring 50 %, i
volym räknadt.

1285. Huru fås öl?

Genom att urlaka krossad malt med hett
vatten, då vört bildas. Vörten förvandlar
den återstående stärkelsen i maltet till dextrin
och maltsocker genom inverkan af ett i maltet
bildadt ferment, diastas (se nedan). Sedan
kokas vörten ytterligare, och humle tillsättes.
Genom kokningen koagulera ägghviteämnena,
och en del af humlens beståndsdelar (eteriska
oljor, garfsyra m. m.) utdragas. Nu
tillsättes jäst, sedan massan afkylts i de s. k.
kylskeppen till den för jäsningen passande
temperaturen, hvarigenom maltsockret öfvergår i
alkohol och kolsyra. Dock afbrytes jäsningen,
innan allt socker sönderdelats (deruti skiljer
sig ölberedningen just från brännvinsberedningen,
der man naturligtvis just afser, att
få så mycket alkohol som möjligt). Genom
att lemna en del socker qvar, får ölet en
angenämare smak och bibehåller sig bättre.

1286. Huru fås malt?

Genom att fukta sädeskorn så att de
börja gro, d. v. s. utveckla sina växtdelar
(se fig. 286). Vi hafva redan nämt, att ett
sädeskorn innehåller två hufvudämnen, gluten
och stärkelse. Då kornet fuktas i vatten,
börjar det växa på bekostnad af den redan
i kornet befintliga upplagsnäringen (stärkelse
och gluten). Dessa ämnen
undergå då vissa förvandlingar för
att blifva lösliga i vatten, ty i
annat fall skulle de ej kunna
tjena växten till näring. En af
dessa förvandlingar är, att
gluten öfvergår till diastas, ett
ferment som eger förmågan att
förvandla stärkelse i socker (maltos).

illustration placeholder
Fig. 286. Maltkorn.


Mältningen måste dock afbrytas i rättan
tid (då grodden uppnått ungefär kornets
längd), om diastasen ej skall förlora sin
omvandlande förmåga.

1287. Hvarför sättes humle till ölet?

Humlens garfsyra gör ölet klart, dess
öfriga beståndsdelar ge ölet dess bäska smak
och skyddar det från att surna.

1288. Hvilka kroppar ingå i öl?

Hufvudbeståndsdelarna i öl äro alkohol
(2—6 %), socker (0.5 — 1 %), dextrin och
gummi (4 — 8%), dessutom glycerin,
aromatiska ämnen, ägghvita, salter och fri
kolsyra. Naturligtvis ingår dessutom vatten.

1289. Hvarför surnar öl?

Emedan öl är en ofullständigt jäst dryck.
Det innehåller nämligen alltid socker,
proteinkroppar och jästsporer, hvaraf nya
jästceller utveckla sig. Ölet befinner sig derför
alltid i en s. k. efterjäsning, som, om den
får gå för långt, gör ölet surt, emedan då
en del alkohol förvandlas i ättiksyra.

1290. Huru äro fettarterna sammansatta?

Till sin kemiska byggnad svara fettarterna
mot den oorganiska kemiens salt, de utgöra
således en förening mellan en bas och en
syra. Basen i fettarterna är glycerin, syran
någon s. k. fettsyra (olein, stearin, palmitin
m. fl.). Fett är olösligt i vatten, men lösligt
i eter, kolsvafla, benzin och varm alkohol.
I luften sönderdelas fett (härsknar) i syra
och glycerin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free