- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
553-554

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - V. (Organisk kemi, 1233-1303) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


1291. Huru beredes stearin?

Stearinet i våra vanliga stearinljus hemtas
ur de gräsätande djurens talg eller ock ur
vissa växter (palmolja) och är kemiskt sedt
en blandning af stearinsyra och palmitinsyra.
För att framställa dessa syror kokas fettet
med kalk, som med palmitin- och
stearinsyrorna bildar kalksalter. Genom att sedan
behandla dessa salter med svafvelsyra bildas
svafvelsyrad kalk, och syrorna bli fria.

Stearinljusen förfärdigas sedan genom att
gjuta den smälta och renade stearinmassan i
formar (se fig. 287).

illustration placeholder
Fig. 287. Stearinljusformar.


1292. Hvilka egenskaper har glycerin?

Glycerin är en tjockflytande, söt vätska,
som fås såsom biprodukt vid tvål- och
ljusfabrikationen. I rent tillstånd stelnar den
vid ungefär 0°, men utspädd med vatten (1
del glycerin och 1 del vatten) kan den hålla
sig flytande ända till — 30°.

Till följd af dessa egenskaper jämte några
andra (svår att förflyktiga, ej kristalliserande,
svår att sönderdela) är glycerin ett mycket
användt preparat. Blandad med lim bildar
den en mjuk, elastisk massa som användes i
hektografer.

1293. Hvarifrån fås kautschuk?

Kautschuk är ett kolväte, som ingår i
mjölksaften hos vissa i Ostindien och
Syd-Amerika växande träd på samma sätt som
fettkulorna i vanlig mjölk. Man får
kautschuk genom att afdunsta mjölksaften öfver
eld, hvaraf den får sin svarta färg.
Kautschuk är löslig i kolsvafla och smälter vid
125°.

1294. Huru fås vulkaniserad kautschuk?

Genom att blanda kautschuk med svafvel
och upphetta blandningen. Fortsättes
upphettningen en längre tid, blir massan hård
som elfenben och kallas då ebonit. Ebonit
användes till kammar, fysiska instrument m. m.

1295. Huru fås guttaperka?

Är en produkt snarlik kautschuk och fås
ur mjölksaften af ett i Indien och på de
ostindiska öarna växande träd, Isonandra
gutta
.

1296. Hvad är benzin?

En flyktig, lättantändlig vätska, som fås
genom destillation af stenkolstjära. Benzin
innehåller en mängd flyktiga oljor, hvaribland
benzol. Benzin är ett utmärkt lösningsmedel
för fett, hvarför det mycket användes såsom
fläckvatten och till tvätt. Till följd af dess
lättantändlighet bör man aldrig företaga
dylik tvätt vid eldsljus.

1297. Hvarifrån fås anilin?

Som destillationsprodukt ur stenkolstjära.
Man framställer först s. k. nitrobenzol genom
inverkan af salpetersyra på benzol, som sedan
reduceras till anilin genom tillsats af ämnen
som utveckla vätgas (järn och saltsyra).
Syret i nitrobenzolen utbytes då mot väte.

Anilinfärgerna äro ytterst sammansatta
föreningar, som innehålla en mängd andra
ämnen utom anilin. Anilinfärgerna utmärka
sig för sin glans och klarhet, de äro mycket
billiga och fästa i allmänhet direkt (utan
»beta») på tyget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free