Till 8 lit. (3 kannor) lingon tages 4 lit. (1 och
1 half kanna) vatten. Vattnet får uppkoka i en
renskurad syltkittel; bären, rensade och sköljda, läggas
då uti att väl sönderkoka. Saft och bär slås därefter
i dubbelt linne att själfrinna. Till hvarje 2 lit.
(kanna) saft tages 800 gr. (2 skålp.) socker; saft och
socker hällas i syltkitteln att koka på sakta eld och
skummas väl. Efter en half timmes kokning
upphälles saften att kallna, hvarefter den tömmes i torra,
rena buteljer, hvilka korkas, hartsas och förvaras
i källare.
Blåbärs- och smultronsaft.
Väl mogna blåbär och smultron kramas sönder
och stå sammanblandade i en stenkruka ett par dagar;
de pressas eller vridas därefter. Då saften fått sjunka,
hälles det klara af, och till 6 decilit. (1 kvarts kanna)
saft tages 400 gr. (1 skålp.) socker, hugget i bitar.
I en skurad sten- eller malmgryta hälles saften,
därefter ilägges sockret; men får sedan på sakta eld
koka i tjugu minuter, då den upphälles och bör bli
alldeles kall, innan den buteljeras och förvaras lika
med i föregående beskrifning.
Röda och hvita vinbär och hallon till saft.
Om man af dessa trenne bärsorter har 12 decilit.
(1 half kanna) af hvarje, kramas de sönder
tillsammans och få stå i en stenkruka några dagar, då
saften vrides eller pressas. Till hvarje 6 decilit.
(1 halfstop) klar saft tages 400 gr. (1 skålp.) socker.
Då saften i en renskurad syltkittel fått koka sakta
med socker en knapp half timme under beständig
skumning upphälles den att kallna, hvarefter den
tappas på torra, rena buteljer, som korkas, hartsas
och förvaras i källare. Denna saft är förträfflig i
soppor och krämer.
Svart vinbärssaft.
Då de svarta vinbären äro väl mogna, rensas
de af stjälkarna, fnasas, sköljas, stötas väl sönder i
en stor stenmortel, läggas i en stenkruka med litet
vatten att i några dagar jäsa, men omröras ibland
och tallrik lägges öfver. Då saften blifvit utpressad
eller vriden genom groft, rent linne, bör den stå en
half dag att sjunka, hvarefter till hvarje 6 decilit.
(halfstop) saft tages 400 gr. (1 skålp.) socker; saften
hälles i syltkitteln, sockret, hugget i stora bitar, lägges
däruti, får på hastig eld ett uppkok och skummas
väl; den bör därefter på sakta eld koka i tjugu
minuter, då den upphälles att kallna, sedan buteljeras
och förvaras i källare. Om man vill taga hälften
hallon mot vinbären, så gör det en mycket behaglig
smak. Bären kunna äfven koka och sedan vridas,
det blir då mera saft.
Hallonsaft.
Väl mogna hallon rensas, sköljas och kramas
sönder i en stenmortel, läggas därefter i en stenkruka
att jäsa tre à fyra dagar, men omröres ibland, och
tallrik sättes öfver krukan. Då bären se jästa och
saftiga ut (de böra annars stå längre), pressas eller
vridas de genom groft, rent linne, och då saften väl
sjunkit, tages till hvarje 6 decilit. (halfstop) 400 gr.
(1 skålp.) socker. Saften och sockret läggas i
syltkitteln att uppkoka hastigt och skummas väl,
hvarefter den sakta kokar en half timme, upphälles att
kallna samt buteljeras och förvaras i källare.
Hallonättika.
Till 2 1/2 lit. (1 kanna) sönderkramade hallon
tages 15 centilit. (1 halft kvarter) ättika. Bär och
ättika blandas ihop och böra stå i en stenkruka med
tallrik öfver i fyra dygn, då saften vrides och bör
sjunka. En stengryta sättes på elden, saften hälles
däri tillika med 400 gr. (1 skålp.) socker, hugget i
bitar, att koka en half timme på sakta eld, under
flitig skumning, upphälles sedan och bör kallna,
kvarefter den buteljeras, korkas, hartsas, förvaras i
källare och är god att blanda i dricksvatten om
sommaren.
Krusbärssaft.
I en väl utbönad och ren balja läggas rensade,
sköljda, stora, men ej mogna krusbär och stötas med
en träklubba, tömmas sedan i stenkrukor att stå och
jäsa en vecka. Därefter pressas saften genom groft
linne och bör sjunka. Till hvarje 6 decilit. (halfstop)
saft tages 400 gr. (1 skålp.) socker. Saften och
sockret kokas en half timme i en skurad syltkittel
på sakta eld och skummas flitigt, därefter upphälles det
att kallna och buteljeras, som i föregående är nämndt.
Körsbärssaft af bruna eller klara körsbär.
Stora, friska, mogna körsbär stötas sönder med
kött och kärnor i en väl utbönad vattenså eller ock
i en stor stenmortel; böra därefter stå i stenkrukor
några dagar att jäsa, men omröras ett par gånger om
dagen och tallrikar läggas öfver krukorna. Saften
vrides eller pressas och då den sjunkit tages till 6
decilit. (1 halfstop) saft 400 gr. (1 skålp.) socker.
Saften hälles i syltkitteln, sockret, hugget i bitar,
ditlägges; då den vid stark eld uppkokat och
skummats väl, bör den på sak tar e eld koka en knapp
halftimme, hvarefter den upphälles att kallna; bör sedan
buteljeras, helst i halfbuteljer, emedan man oftast
ej behöfver använda mera för hvarje gång. All kork
bör vara tät och kokas litet, nyss innan den begagnas.
Det grus, som blir af alla sorters bär, sedan saften
blifvit urvriden, kokas med vatten ett par timmar
och begagnas sedan till tarflig kräm.
Körsbärssaft, på annat sätt
2 kilog. (6 skålp.) hela körsbär läggas hvarftals
med 1 kilog. (3 skålp.) stött socker i en stor
stenburk, hvilken i en vattengryta med tätt lock öfver
burken bör koka 4 timmar, under hvilka tillses, om
vattnet i grytan inkokar, att det spädes med hett
vatten; saften hälles sedan upp och tömmes het på
buteljer, hvilka först varsamt upphettas, att de ej
spricka, korkas då de svalnat och läggas i källare.
Bären torkas på fat i svag ugn for att nyttjas i
soppor.
Plommon, gula.
På stora, gula plommon afdrages skinnet lätt,
om de äro mogna, men annars bör man hälla kokhett
vatten öfver dem, dock endast 6 decilit. (1 halfstop) i
sänder. Man bör då skynda sig att skala, de blifva
annars blöta af det varma vattnet. Be klyfvas,
kärnorna uttagas varsamt, att ej bären gå sönder. De
urtagna bären vägas och till hvarje 400 gr. (1 skålp.)
bär tages 400 gr. (1 skålp.) socker, hvilket hugges i
bitar, och till hvarje 400 gr. (1 skålp.) socker tages
15 centilit. (1 halft kvarter) vatten, som bör i en
renskurad sten- eller malmgryta uppkoka och skummas,
hvarefter bären iläggas och böra sakta koka under
jämn skumning; grytan skakas ofta, men röres ej
mycket i syltet med sked, ty då går det sönder. Då
syltet kokat en half timme, hälles det upp att svalna.
Förvaras i burkar och bör ofta ses efter, att det ej
får jäsa eller sockra sig. Skulle bären jäsa, böra de
omkokas med mera socker och vatten, men sockra de
sig, hälles litet vatten på och de få ett uppkok. Alla
sylter förvaras i kallt, ej fuktigt rum. Om man ser
att de vilja mögla, böra de ej öfverbindas. (På alla
sylter och geléer är bra att, några dagar efter
syltningen, strö ett lager finstött socker öfver i burkarna.)
Smultronsaft.
Väg nyss plockade smultron, väl rensade från löf
och fnas, så att de ej behöfva sköljas. En ren, stor,
med vid hals försedd flaska fylles till hälften med
bär och till hvarje 400 gr. (1 skålp.) tages 500 gr.
(1 och 1 fjärdedels skålp.) socker, fint stött. Man
låter detta i några dagar stå i varmt rum, skakar
det ofta under tiden, sedan silas det genom en
linneservett, knuten öfver en kruka. Då detta är väl
afrunnet, hälles 8 centilit. (1 jumfru) sprit till hvarje
3 decilit. (1 kvarter) saft, tappas därefter i buteljer,
som korkas, hartsas och förvaras i källare; det är
godt i soppor ooh krämer.
Brunkörsbär.
Stora, väl mogna ooh rediga körsbär böra väljas
till sylt. Bären urtagas varsamt, att de ej gå för
mycket sönder; kärnorna tvättas, torkas och krossas,
hvarefter i hvarje bär stoppas en liten kärna. Till
400 gr. (1 skålp.) körsbär tages 400 gr. (1 skålp.)
godt toppsocker och 15 centilit. (1 halft kvarter)
vatten; då sockret och vattnet i en renskurad
malm- eller stengryta uppkokat och skummats, iläggas bären
att koka en half timme, hvarunder de ofta skummas
samt skakas. De förvaras i kallt, ej fuktigt rum.
Att sylta korsbär med besparing af socker.
2 lit. (1 kanna) stora, väl mogna, bruna
körsbär stötas med kärnorna i en stor mortel; saften
vrides eller pressas och bör stå att klarna, hälles sedan
från grumlet och uppblandas med socker, att det blir
lagom sött; när det blir väl smält, hälles saften i en
sten- eller malmgryta att koka på sakta eld under
jämn röring, tills en droppe stannar på ett knifsblad
och blir som gelé, då man bör hafva tillreds urtagna
körsbär, hvilka iläggas att koka, till dess du se krumpna
ut; de tagas då upp med en hålslef, att ingen saft
medföljer, och läggas i en glasburk; saften kokar
tills den blir tjock, får kallna och slås öfver bären,
som förvaras på vanligt sätt. Om det synes, att
saften efter någon tid blir tunn, så afslås den,
omkokas och slås ljum tillbaka öfver bären.
Körsbärsmos.
Till 2 1/2 kilog. (6 skålp.) urtagna körsbär tages
1 kilog. (2 och 1 halft skålp.) brunt socker; bären
läggas i en sten- eller malmgryta och sockret strös
på bären, hvilka på koleld böra safta sig och väl
skummas. Man ilägger då de krossade kärnorna och
låter grytan på sakta eld koka och omröres ofta, tills
bären bli som mos, hvarefter det upphälles i
sten- eller glasburkar och kan förvaras hela vintern till
fyllningar i tårtor, smak i soppor samt gräddkräm.
Klarkörsbärssylt.
Af stora, reela, fläckfria klarbär, tagas kärnorna
ur, hvilka sköljas, torkas och stötas, hvarefter de
instoppas i bären, men aktas att bären ej gå sönder.
Det fat, hvari bären läggas, väges förut, och när man
sedan vägt det med bären, tages 400 gr. (1 skålp.)
fint socker till hvarje 400 gr. (1 skålp.) bär; de kokas
och behandlas sedan som brunkörsbär.
Bigarråsylt.
12 decilit. (1 stop) rensade och sköljda krusbär
förvällas i 12 decilit. (1 stop) vatten, som bor
därefter själfrinna genom en ren servett. Stora, fläckfria,
mogna bigarråer rensas försiktigt från stjälkar och
kärnor; de senare sköljas, torkas, stötas och en liten
kärna lägges i hvarje bär. Då bären blifvit vägda,
tages lika mycket fint socker som de väga, sockret
lägges i syltgrytan, och till hvarje 400 gr. (1 skålp.)
tages 15 centilit. (1 halft kvarter) krusbärssaft; då
sockerlagen kokat och skummats väl, iläggas bären,
hvilka skakas väl om, och då de uppkokar, skummas
åter. Både skumning och skakning böra ofta förnyas;
då bären kokat en half timme, upphällas de att kallna
och förvaras sedan i krukor i svalt rum.
Smultron eller jordgubbar.
Det är ett mycket godt sylt, ehuru ej så vackert.
Man rensar bären och tager de största till sylt, de
små till saft. Till hvarje 400 gr. (1 skålp.) bär tages
400 gr. (1 skålp.) fint socker och 25 centilit. (3
jumfrur) vatten. Sockret och vattnet slås i en
renskurad malm- eller stengryta att uppkoka och skummas,
då bären läggas uti att sakta koka nära en timme,
men böra ej röras med sked utan blott skummas och
skakas. Upphällas i glasburkar och förvaras som
andra sylter.
Svart vinbärssylt
Af svarta vinbär rensas de största och tagas till
sylt. Då fnaset är afklippt och bären vägda, sköljas
de och läggas på linne att afrinna. En sockerlag af
400 gr. (1 skålp.) socker och 45 centilit. (1 och 1
halft kvarter) vatten till hvarje 400 gr. (1 skalp.) bär
kokas, skummas väl, bären iläggas, skummas åter
samt koka en half timme. I detta sylt gör det god
smak och syltet blir lösare, om man tager hälften
hallon och väger tillsammans med vinbären, men
vinbären böra då koka en fjärdedels timme före
hallonen samt sedan tillsammans en half timme. Detta
sylt förvaras som i föregående är sagdt.
Röda och hvita vinbär.
De största vinbär, man kan få, klippas ifrån
stjälkar och fnas. Till hvarje 400 gr. (1 skålp.) bär
tages 400 gr. (1 skålp.) socker och 45 centilit. (1
och 1 halft kvarter) vatten, hvilket i en renskurad
syltkittel bör uppkoka och skummas, hvarefter bären
iläggas, omskakas, skummas åter och böra koka på
sakta eld en half timme, då de upphällas att kallna
och sedan förvaras i burkar, som nämndt är.
Lingon med socker.
Stora, väl mogna lingon rensas, vägas och sköljas.
Till hvarje 400 gr. (1 skålp.) bär tages 300 gr. (3
kvarts skålp.) socker och 25 centilit. (3 jumfrur)
vatten, hvilket i en renskurad syltgryta bör koka
samt skummas, hvarefter bären iläggas, skummas och
skakas, då det uppkokar. Den, som tycker det vara
godt, kan taga 12 gr. (1 lod) skalad, i strimlor skuren
sötmandel till hvarje 400 gr. (1 skålp.) bär; men ej
förr än allt skum är borttaget. Äfven fint skurna
citronskal göra god smak, men bör ej tagas mycket,
ty då blir syltet beskt; kokas en half timme och
behandlas sedan syltet som foregående.
Lingon med sirap.
Till hvarje 2 1/2 lit. (kanna) rensade och sköljda
lingon tagas 1 lit. (3 kvarter) vatten och 15 centilit.
(1 halft kvarter) sirap. En renskurad malm-, sten-
eller oförtent kopparkittel sättes på elden, vattnet
och sirapen få uppkoka, hvarefter bären iläggas tillika
med 15 centilit. (1 halft kvarter) skurna
pomeransskal till hvarje 2 1/2 lit. (kanna) bär. Om man vill
hafva päron uti, så böra de vara skalade och skurna
i bitar och läggas i grytan på samma gång som
bären. Då bären synas klara, till hvilket plär åtgå
en timme, så äro de kokta och böra genast upphällas
i stora stenburkar eller i väl urbönade byttor.
Krusbär, gröna eller röda.
När krusbären äro fullväxta, men ej mogna,
plockas de största, fnasas, vägas, sköljas och läggas på
linne att torka. Lika vikt socker och bär tages, och
då sockerlagen uppkokat samt blifvit skummad, läggas
bären däri, att på sakta eld koka en half timme
under flitig skumning och skakning, hvarefter syltet
bör kallna och förvaras i burkar.
Krusbär med brun sirap.
De svenska krusbären äro härtill bäst; de fnasas,
mätas och sköljas. Till hvarje 2 1/2 lit. (kanna) bär
tages 6 decilit. (1 halfstop) brun sirap, som i en väl
skurad malmgryta bör uppkoka innan bären iläggas.
Då bär och sirap tillsammans uppkokat, skummas åter
och ilägges 15 centilit. (1 halft kvarter) skurna
pomeransskal till hvarje 2 1/2 lit. (kanna) bär; syltet bör
på sakta eld (att det ej kokar hårdt) och under jämn
omröring koka två timmar. Om man då tager 1 lit.
(3 kvarter) rensade och väl sköljda hallon till hvarje
2 1/2 lit. (kanna) krusbär, samt 6 decilit. (l kvarts
kanna) sirap till hvarje 2 1/2 lit. (kanna) hallon, lägger
det i grytan till krusbären att koka en timme, så
blir moset mycket lösare och bättre. Om hushållet
är stort och det på en gång kokas 15 à 20 lit (6 à
8 kannor) krusbär, så bör syltet koka i 4 timmar,
men beständig omröring behöfves, annars brännes
moset. Det förvaras i stora stenburkar.
Krusbär.
3 decilit. (1 kvarter) ättika och 400 gr. (1 skålp.)
socker uppkokas i en glaserad eller stengryta;
skummas och får med några kanelbitar, muskotblomma
och ett par nejlikor koka tills lagen blir bra simmig;
då iläggas stora, släta, väl rensade och sköljda
krusbär att koka en knapp half timme, ställes att kallna
och tömmes sedan i glasflaskor eller burkar. Detta
sylt begagnas till sallad.
Hallonsylt.
Stora, gula eller röda hallon rensas fria från alla
söndriga, och till 400 gr. (1 skålp.) bär tages 400
gr. (1 skålp.) socker. Syltgrytan, väl skurad, sättes
på elden, sockret med 15 centilit. (1 halft kvarter)
vatten till hvarje 400 gr. (1 skalp.) bör däri uppkoka
och skummas först, sedan iläggas bären. De böra nu
koka på sakta eld en half timme, skummas och skakas
därunder ofta. Syltet upphälles att kallna och
förvaras i svalt rum.
Ingefärspäron.
I 12 decilit. (1 stop) vatten lägges 12 centilit.
(1 och 1 half jumfru) krossad ingefära att koka, tills
hälften af vattnet är kvar, då det uppsilas genom
hårsil. I en väl renskurad syltgryta lägges 800 gr.
(2 skålp.) socker och däröfver hälles ingefärsvattnet,
som bör på frisk eld uppkoka och skummas. Man
har då tillreds skalade, goda, lösa päron, mycket små
eller ock större, skurna i långa klyftor. Sockerlagen
väges, hvilket tillgår så, att man häller den i en
förut vägd kruka, och till hvarje 400 gr. (1 skålp.)
sockerlag tages 60O gr. (1 och 1 halft skålp.) päfon.
Sockerlagen återhälles i syltgrytan, päronen iläggas
och böra på sakta eld koka, tills de blifvit klara och
mjuka, men skummas och skakas ofta under
kokningen. Skulle saften se tunn ut, sedan päronen äro
kokta, så bör den koka ihop, men bör stå väl öfver
päronen i burkarna; om den tunnar sig en tid
därefter, så uppkokas åter lagen med 100 gr. (1 kvarts
skålp.) socker, litet vatten och mera ingefära samt
hälles sedan öfver päronen. De äro goda att bjuda
med grädde till.
Lingonpäron.
5-8 lit. (2 à 3 kannor) rensade och sköljda
lingon kokas i 2 1/2 lit. (1 kanna) vatten tills de se
saftlösa ut, då alltsammans bör rinna genom en ren
servett. Goda lösa päron, ej mycket stora, förvällas
litet i vatten, men ej så mycket, att de se skrynkliga
ut. De uppläggas på linne att kallna, men i böra ej
ligga på hvarandra, ty då klämmas de och bli fula.
De skalas och skaften skrapas. Till 3 kilog. (8 skålp.)
päron tages 2 lit. (3 halfstop) lingonsaft och 600 gr.
(1 och 1 halft skålp.) socker. Sockret och saften
uppkokas i en malm- eller sten gryta och skummas väl,
päronen läggas då uti och, om man så vill, en stång
sönderbruten fin kanel samt några sönderskurna
citronskal. Då päronen uppkokat, skummas de. Då de se
klara ut och kännas mjuka, upphällas de i stenburkar
och förvaras i kallt rum. Vackert och rent ljusgult
socker kan tagas härtill.
Senapspäron.
Väl mogna och någorlunda stora och söta päron
sköljas, förvällas i så mycket vatten, att de ej ligga
trångt i grytan, men böra ej koka så mycket, att de
bli skrumpna. De uppläggas därefter på linne att
kallna. I päronvatten lägges så mycket brunt socker,
att det smakar bra sött. Det bör därefter koka en
kvarts timme; sedan upphälles det och då det är
ljumt, ilägges så mycket malen senap, att det kännes
skarpt, då man smakar därpå. I en stor stenburk
eller väl urbönad bytta plockas päronen hvarftals
mellan brunkörsbärslöf, men så att de ej ligga för
nära hvarandra. Päronsaften hälles på och mycket
löf bredes öfver. Skulle ej all saften få rum, då
afhälles den som redan är ditslagen, och bör koka ihop,
tills det blir så mycket kvar, att det väl står öfver
päronen och hälles kallt öfver. Nu pålägges en tunn
träbotten, som går ner i byttan, locket påsättes och
smetas igen. Byttan förvaras i källare eller kallt
rum, men bör ej frysa. Då man vill begagna af
päronen, skalas de och skäras i skifvor, sockras emellan
och bjudas efter kaffe eller på förmiddagarna.
Så kalladt vispmos.
5 lit. (1 kappe) äpplen, 5 lit. (1 kappe) päron
och 5 lit. (1 kappe) gula plommon skalas och rensas
väl från kärnor (plommonen läggas i kokhett vatten
att skalen lossna). Allt detta lägges tillika med 800
gr. (2 skålp.) socker i en tillräckligt stor syltgryta
att koka, tills moset eller marmeladen är mycket
tjock. Förvaras i burkar att begagna, blandadt i
vispad grädde, som kräm och är mycket godt.
The above contents can be inspected in scanned images:
187, 188, 189, 190, 191, 192, 193, 194, 195, 196, 197, 198 Project Runeberg, Sun Dec 16 18:08:25 2012
(aronsson)
(diff)(history)(download)<< PreviousNext >> https://runeberg.org/husmans/15.html