Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgården som konst. Från Carl Milles’ villa på Lidingön. Av Einar Rosenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av särskilt utbildade fackmän, trädgårdsarkitekterna,
liar tagit till sin uppgift att nyskapa trädgårdskonsten.
Därvid liar man byggt på grundsatser, som voro
vägledande under trädgårdskonstens storhetstider, men
anpassat dem efter nutida behov och nutida byggnadsstil.
Våra dagars arkitektur ägnar ett livligt intresse åt
trädgårdarna, och i många fall har detta nyvaknade intresse
åstadkommit de vackraste ting.
Ett ovanligt ståtligt prov på modern, konstnärlig
trädgårdsanläggning finns i Stockholms omedelbara närhet.
Intill sin villa på Lidingön har bildhuggaren Carl
Milles i samarbete med sin yngre bror, arkitekten Evert
Milles, byggt upp en liten skönhetsvärld av på en gång
intagande behag och festlig monumentalitet. Det är
som om ett stycke av den italienska renässansen flyttats
hit upp på Didingöberget, och även växtligheten tycks
i sin frodiga och omväxlande rikedom ha fötts under en
varmare sol och i en fruktbarare jord, än våra nordiska
himmelsstreck ha att bjuda.
För något över tio år sedan vände konstnären tillbaka
till hemlandet från Paris och tog sin bostad i Herserud
på Lidingön. Den högsta punkten vid stranden av
Värtan valde han till plats för sitt hem. Mellan några
kvarstående furor lyfte sig villan tornliknande från den nakna
berggrunden, och med sin höga takresning bildade den
ett lämpligt krön till klippan. Snart nog fick villan
emellertid grannar, som betänkligt inkräktade både på
utsikten och på känslan av ostörd trevnad. För att stänga
av sin tomt mot de närmaste grann villorna och samtidigt
begränsa utblicken över landskapet till oberörda
områden byggde Milles i förbindelse med sitt hus en
långsträckt loggia. Utåt vände den en slät mur, men åt
gårds-sidan öppnade den sig som en pelargång, där solen sken in
under taket. Från loggian sänkte sig marken i
oregelbundna bergsavsatser ned mot skogsterrängen, och ögat
famnade en härlig vy av fjärdar och skogar. I öster
blänkte en strimma av stora segelleden, och i söder
skymtade Stockholms tornkontur i rökigt fjärran. Med denna
loggi abyggnad, som blev färdig 1912, var impulsen given
till den trädgårdsskapelse, som konstnären under de
följande åren oavlåtligt utvidgat och förskönat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
