Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra äpplen. Av Sigrid Westfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omslutet av ett otroligt känsligt, tunt och fint skal, som
verkligen inte tål några omilda knuffar och grova tummar.
Visserligen kunna vi ju i mångt och mycket märka djupa
spår efter våra stora pomologers nitiska och sakkunniga
arbete, då det gäller svensk fruktodling, för vilket hela
svenska folket borde vara dem oändligt tacksamt.
Men det är egendomligt att se, att så snart vi komma in
på den mogna fruktens hantering, då är det som förgjort,
där lämna pomologernas ivriga bemödanden inga
nämnvärda spår efter sig. För varningar, bannor och böner
slår man dövörat till. Och utan att vilja förstå, att ett så
ömtåligt material som mogen frukt måste hanteras med
förstånd, försiktighet och känsla ända ut i fingerspetsarna,
så fortsätter man alltjämt att på ett alldeles oförlåtligt
sätt handskas med frukten. Och ändå görs det allt för att
uppmuntra allmänhetens intresse för fruktodlingen i vårt
eget land.
Det är en plikt att hjälpa fruktodlingens duktiga
förkämpar — hjälpa dem att få allmänheten att förstå, att
den svenska fruktodlingens sak bör befrämjas — hjälpa
dem att sprida deras kloka råd, så väl skriftliga som
muntliga — hjälpa dem att pränta i folk, att man verkligen
har nytta av att följa de goda råden och omsätta dem vid
arbetet i täppan.
Men naturligtvis förstår jag ju mycket väl, att detta
inte är så lätt för oss andra, isynnerhet som det här är
frågan om att hjälpa på ett område, där inte ens, om man
så får säga, yrkespomologernas starka röster kunna göra sig
hörda.
Oeli jag måste ju bekänna, att då jag nu och allt emellanåt
så här gör mig till täppans målsman och försöker föra
hermes talan, så gott jag kan, så är det inte alltid sagt, att
anledningen därtill är någon förhoppning om att jag
därmed skall uträtta något gott, eller att man ens skall lyssna
till vad jag har att säga, utan fast mer min stora oförmåga
att, rent ut sagt, hålla mun, då jag ser, att folk bär sig dumt
åt med täppans härliga produkter.
Och dumt kan man väl säga, att de fruktodlare bära sig
åt, som först lägga ner omsorg, kostnader och arbete på
anskaffandet av jord, dess förbättring och bearbetning, på
inköp och plantering av dyrbara fruktträd och på dessas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
