- Project Runeberg -  Husmoderns kalender / 1920 /
172

(1913-1928)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kryddor. Av Nanna Lundh-Eriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P ^’8LOpC0<’GO.

J*0 ’ NANNA LUNDH - ERIKSSON c\£>

Kryddor kallar nian i dagligt tal många olika ting,
såväl mineral, koksalt m. m. som torkade, hela eller
pul-veriserade delar av växter, som äga en uppiggande och
retande smak och lukt, och som äro användbara i
matlagningen. Det är blott växtkryddorna, jag här vill nämna
något om, och bland dem väljer jag blott de oftast använda,
de må nu härstamma från tropikernas förlovade land eller
från våra hederliga svenska ängar och skogar. Att
medtaga alla de mer eller mindre kända, i forna dagar så
omhuldade kryddorna, t. ex. krusmynta, salvia, kyndel,
rosmarin, lavendel m. fl., skulle falla långt utom ramen
för denna lilla uppsats.

Vår världsdel frambringar få egentliga kryddväxter.
Inte som skulle den europeiska floran lida brist på
aromatiska eller kryddartade ämnen. Visst inte! Björk, tall,
gran, fläder och många andra växter innehålla högt
skattade aromatiska ämnen, men som krydda, d. v. s. som
ett plus och en retning till maten, ha de ej fallit
människan på läppen. Det är till största delen tropikernas
växter, som sätta piff på vår mat. Kryddsmaken betingas
mest av eteriska, d. v. s. lätt förflyktande, oljor, som
finnas i växtens olika delar: i rotstocken, stam, blad,
blommor, frukt eller frön. Någon näring äga dessa oljor ej.
Deras uppgift är blott att genom en angenäm eller retande
lukt eller smak göra näringsmedlen för oss så aptitliga,
att matsmältningssafterna rikligare avsöndras och maten
lättare smältes. En buljong, kokad än så kraftig på bästa
kött, smakar just ingenting, men sätt till lite salt, peppar
och grönsakskryddor, och jag tror, att det »vattnas i mun»,
som man säger. Och ju bättre maten smakar, dess mer äter
man, och dess mer näring tillföres kroppen.

Ta vi till en början de växter, som gömma sitt
krydd-ämne i de underjordiska delarna, ha vi först ingefäran,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/husmokal/1920/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free