Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kryddor. Av Nanna Lundh-Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man på blomsamlingarna, så att de falla av ner på marken
på utbredda stora skynken. Där uppsamlas de, torkas över
svag eld och äro färdiga att sändas i marknaden för att
användas till matkrydda. I forna tider användes_ de till
något annat. I tredje århundradet f. K. var det vid
kinesiska hovet högst modernt att tugga kryddnejlikor för
att få en välluktande andedräkt, ett mod, som vid
kryddans införande till Västerlandet upptogs och först i_våra
dagar kommit ur bruk.
En blomknoppskrydda är
även kapris, Capparis spinosa,
som kommer från en med våra
korsblommiga växter
besläktad buske, kaprisbusken, en
slingrande och tömig
busk-växt. När blomknopparna nått
en ärtas storlek, avtagas de
och få vissna 4 å 5 timmar,
varefter de läggas in i ättika och
salt på små flaskor och sändas
ut i marknaden. Som ett
utmärkt svenskt surrogat ha vi
indianska krassen, Tropæolum
majus, vars blomknoppar eller
späda, omogna frukter
användas, eller den vanliga kabbelekan, Caltha palustris, allmän
vid bäckar och åar. Inlagda i salt och ättika ge de en
lika god produkt som den äkta kaprisen, som i massa
odlas på de soliga sluttningarna i Medelhavsländerna.
I dessa länder har en annan krydda sitt hem, nämligen den
lilla krokusen eller saffransväxten, Crocus sativus, en släkting
till den krokus, som vi tidigt om vårarna se i våra parker.
Den är en lökväxt, och man sätter ner lökarna i jorden, varur
de snart skjuta upp små smala blad. När de så i ofantliga
massor blomma på stora fält, vandra tidigt om morgnarna,
när blommorna öppna sig, kvinnor och barn ut och
avplocka de utslagna blommorna. Ini den stora kalken sitta
3 ståndare och en decimeterslång, fin pistill, som slutar
med 3 platta och i spetsen fransade märken. Detta är det,
som kallas saffranskryddan.
12— 19126. Husmoderns Kalender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
