- Project Runeberg -  Hvad hafva myndigheterna uträttat med sitt straff? /
8

(1889) [MARC] Author: Victor E. Lennstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

oförmögenhet, de väcka åtlöje, harm, missnöje, bitterhet.
Personer, som hittills varit ali öfverhet underdåniga för herrens
skull — personer, som stått fullkomligt likgiltiga för denna strid,
blifva i ett nu intresserade för den — de kunna ej undgå det,
ty det finnes hos dem en gnista af frihetskänsla, som, der den
angripes, lätt flammar upp till en eld, mäktig att trotsa alla
stormar. De förvandla vår sak från att vara en fråga om
åsigter till en strid för religionsfriheten, för yttrande- oeh
församlingsfriheten. De ställa tusenden i våra led, som icke skulle
komma, om vi ej förföljdes — som aldrig sknlle befatta sig
med dessa spörsmål, om ej myndigheterna sökt hindra
diskussionen om dem. Och många bölja resonnera på följande sätt:
Jaså — är kristendomen så svag — har den icke några skäl
för sig — kunna presterna, som vi få aflöna, ej försvara den

— tål den ej kritik — törs man ej låta den diskuteras fritt

— fins det icke några andra alternativ än att blindt tro eller
straffas — är saken så sjuk — ho kan då vara kristen? Kanske
jag skall ha en åsigt, som måste försvaras af polisen? Och så
bli en hel mängd fritänkare, som aldrig skulle ha blifvit det,
om man ej tagit sin tillflykt till åtal, polis, förbud, böter och
fängelse.

Jag vill här ej begagna några hårda ord — jag vill ej
vara bitter. Jag har alis icke något agg i mitt sinne vare sig
mot dem, som åtalade, dömde eller utförde domen. De anse
sig ha gjort rätt, uppfylt en pligt, värnat religionen, skyddat
staten. Tack vare mina meningsfränders omtanke och godhet
har jag ej saknat något i fängelset. Medeltiden hade kloster.
Vi kalla dem icke så, men det är detsamma. Hvad som en
gång uträttades i klostren, uträttas i dag i fängelserna. Der
sitta vår tids frihetskämpar och smida planer mot det förvända
i tiden och det orätta i staten. Der drages konturerna upp titi
nya förhållanden, der samlas krafter, inhemtas kunskaper och,
förberedas nya kraftiga anfall.

Fängelset innebär ingenting afskräckande för mig.
Fruktan för fängelse skall aldrig kunna förmå mig till mildare
uttryck, till komplimenter åt hyckleriet eller några medgivanden
åt vidskepelsen. Och jag hoppas, att folket snart böljar inse,
att det under dessa förhållanden är hederligare att sitta i
fängelse än att gå fri. För min del säger jag öppet, att jag hellre
dör i ett fängelse än lefver som en feg man, den der icke
har-m»d att bekänna sin tro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:15:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvadutratt/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free