Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN RIKTIG SKATT
som skyndade ned genom trädgården. När jag
vände mig om, fann jag Barbara sittande i sängen.
»Tyst!» sade jag. »Inte ett ljud!»
»Hvad är det?»
»Det är mrs Usher! Hon är en karl!»
»O!»
Jag klädde mig så tyst som möjligt.
»Nu går jag till polisstationen och du låser
dörren och öppnar inte förrän jag är tillbaka».
»Ja, ja», hviskade Bab. »Jag är inte rädd».
Jag smickrar mig med, att jag kom ut lika
tyst och lika skickligt som någon öfvad
inbrotts-tjuf. Jag gick ut bakvägen och var glad att
hunden inte fanns på gården. Den stackars
valpen hade blifvit förgiftad ett par dagar förut
och jag misstänkte då en viss granne. Nu kom
jag på andra tankar.
Lyckligtvis var polisstationen helt nära och
jag fann där två konstaplar vid en stor brasa.
Den ene vår, Briggs. Utan att hämta andan
talade jag om hvad som var på färde.
»Hvem skulle ha trott det!», sade Briggs, när
vi sprungo hemåt. »Men jag har i alla fall hållit
ett vaksamt öga på det där fruntimret».
Jag sade ingenting om det andra vaksamma
ögat som han hållit på skafferiet. . . . Allt var
lugnt när vi kommo hem. Barbara öppnade
dörren till sängkammaren och kom ut med en
gammal revolver i handen — oladdad naturligtvis.
Hon knackade sakta på mrs Ushers dörr. »Är
ni vaken?» frågar hon. ?Jag känner bestämdt
någon brandlukt».
»På ögonblicket, frun», svarade den välkända
rösten, och alldeles oväntadt hastigt stod mrs
Usher i sin värdiga mössa och sina gråa lockar
framför oss. Briggs och hans kamrat voro i en
vink öfver henne och en mera förbluffad kvinna
har jag väl aldrig sett.
Hon försökte först att göra våldsamt motstånd
och hennes lockar föllo af henne, afslöjande ett
kortklippt svart hår. Men så fort de fått på henne
handklofvarne blef hon lugn.
Hon försökte först göra våldsamt motstånd.
Briggs betraktade henne ett par ögonblick.
»Fördöme mig», sade han, »ha vi inte ändtligen
fångat Yankeepelikanen! Kom nu, och håll er
lugn!» Mrs Usher följde med utan ett ord.
De flesta af mr Gasters juveler funnos i mrs
Ushers koffert och i hennes fickor. Under någon
tid hade ’^ag äran utpekas som den, hvilken haft
en af de skickligaste kokerskor och samtidigt hyst
en af de mest slipade tjufvar i världen.
Några dagar efter denna upprörande tilldragelse
kom Barbara en eftermiddag in och bad mig gissa
hvar hon varit. Naturligtvis gissade jag orätt gång
på gång.
»Jo», sade hon, »jag kommer från
hushållsskolan».
Jag tog Bab i famnen och kysste henne.
GOODTEMPLARORDENS SVENSKA 20-ÅRS-JUBILEUM.
Josef Malins
Världslogens högste chef
O. Eklund
lied. af svenska ordensorganet
W. Styrlander
Ordens chef i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
