Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKES FRÄMSTE TRAGIKER
1898—99 var han engagerad vid dir. Ranfts
nybildade lyriska sällskap. Här vann han i flere
lyckade uppgifter såväl publikens som kritikens
bevågenhet, tack vare sin välklingande, väl
behandlade tenorbaryton och sin dramatiska begåfning.
Vid innevarande spelårs början öfvergick N. till
samme direktörs lustspelsafdelning.
Vid sidan af sin dramatiska verksamhet har
Knut Nyblom alltjämt egnat sin tid åt sången vid
lutans toner, inom hvilket område han har mycket
lofvande anlag att bli en konstnär af rang.
Han har endast uppträdt tvenne gånger offentligt,
å Vasateatern samt en gång i höstas i Göteborg,
men detta har varit honom tillräckligt att sjunga
sig in i en stor publiks tycke. Hans föredrag är
dramatiskt liffullt, sången väl skolad och
prestationerna präglade af värma och intelligent
uppfattning. Privat har N haft äran uppträda för
prinsessan Ingeborg och prins Carl, prinsessan
Marie af Danmark och prins Eugen. Han har
äfven erhållit smickrande uppmaningar att låta
höra sig offentligt i Berlin och Köpenhamn.
Vi tvifla icke på, att den begåfvade konstnären
skall efterkomma dessa, så fort han nått den fulla
utbildning som är vilkoret för en succés, när man
uppträder för kritiska öron. Vi tvifla ej heller på
att hr Nybloms arbete skall bereda honom
välförtjänt framgång i den tacksamma konstgenre, inom
hvilken han redan vunnit en vacker lager.
FRANKRIKES FRÄMSTE TRAGIKER.
Mounet-Sully.
fl/Ionnet-Sully, den erkändt störste tragiske
-2 skådespelaren vid Paris’ förnämsta scen
Thédtre Franfais, har nyligen hedrat vår svenska
hufvudstad med ett gästspel å Kungl. Teatern.
Sedan Rossis och Ristoris dagar har säkerligen
ingen större representant för den stora konsten
gjort Stockholm den äran.
Mounet-Sully uppträdde under detta gästspel
som Othello, i Hugos dram »Hernani», Sofokles’
»Kung Oedipus», Hugos »Ruy Bias» och »Hamlet».
I denna sistnämda roll, hvilken är en af
Mounet-Sullys senare, uppträdde han för första gången
1886. Hans främsta roll är dock konung Oedipus.
I Paris är det en gemensam öfverenskommelse —•
eller öfverensstämmande åsikt! — att
Mounet-Sully som den olycklige konungen i Thebe nått
höjden af sitt konstnärsskap.
Mounet-Sully som Hamlet.
Mounet-Sully är född i Bergerac nära Bordeaux
1841. Han studerade vid konservatoriet i Paris
från 1867 till 68, erhöll då pris för tragisk
framställningskonst, och fick engagement vid Odéon
efter att förut ha uppträdt vid ett par småteatrar.
På Odéon debuterade han i »Kung Lear» i en
biroll (Cornwall) — Sarah Bernhardt, då ännu ung,
okänd och ouppmärksammad, spelade Cordelia.
Hans andra roll blef Horace i Corneilles tragedi
»Les Horaces», och därmed var han inne på sitt
rätta område, den klassiska dramen på franska
alexandriner.
Under kriget 1870—71 var han mobilofficer,
debuterade sedan 1872 midt i högsommaren på
Théåtre Franfais som Orestes och har sedan
stannat vid denna scen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
