Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
til och laddning sammanfästade, samt
kar-tescher fylda med järnskrot. Batteriets
am-munitionsutrustning utgjordes i allmänhet utom
af 30 st. dag- och nattskott (sic!) af omkring
900 »geschwindta» skott och 480 kartescher.
Huru voro nu dessa krigare med sina
flintlåsbössor, pallascher och »geschwindta
skott» beklädda? Uniformen för infanteristen
var af grått kläde eller vadmal, på hufvudet
tronade en 8 tum hög cylinder med
messingsband, jackan, i allmänhet grå, hade en rad
gula knappar och var försedd med blå krage
och uppslag samt 10 tum långa skört.
Härtill kom grå eller blå väst, dito halflånga
byxor, damasker, ullstrumpor och skor. Men
då förordningen oupphörligen tummades och
ändrades erbjöd krigsutbrottet en brokig
prof-karta af regementen i sina gamla
lifmunde-ringar, i släpmundering, med kappor, i
kapprockar eller syrtuter, med nya kapotter och
en del alldeles utan ytterplagg.
*
Vi hafva i • det föregående sökt ge en
generel bild, hur den svenska armén vid
århundradets början var organiserad, indelad,
utrustad och beväpnad. Innan vi afsluta
denna kortfattade öfversikt kan det vara af
nöden att se, huru den var öfvad, huru detta
materiel, enligt den tidens fordringar,
uppfostrades till att offra lif och blod för konung
och fosterland.
Först är att märka att
regementsöfnin-garne år 1766 fastställts till 17 dagar årligen,
men att afvikningar härifrån ofta nog gjordes
på grund af bondeståndets framställningar, ja,
att t. o. m. öfningarna inställdes vid hela
regementen på grund af missväxt eller andra
förhållanden. Visserligen stadgades i 1781
års reglemente, att soldaten alla söndagar
skulle infinna sig vid sockenkyrkan för att
närvarande befäl skulle »efterse karlarnes plie
och snygghet» samt då årstiden så tillät
»marschera och svänga» med manskapet, men
dessa »kyrkparader» gjorde sig snart omöjliga.
Understundom företogos gemensamma
öfningar med alla vapen eller s. k.
»simu-lacrer». Ofta nog voro dessa endast
»lustläger», men då understundom »suppositioner»
förekommo visar stridskrafternas gruppering
en alltför stor splittring, att spionering och
utklädning var omtyckt sport, att en panisk
förskräckelse förefans för äfven obetydliga
stridskrafter i egen rygg, samt att de taktiska
kunskaperna, oaktadt revolutionskrigen, föga
höjt sig öfver forna tiders nivå.
Striden utkämpades i allmänhet i sluten
ordning, endast jägarne uppträdde i kedja
eller spridd ordning med 5 steg mellan hvarje
man. Framgick en bataljon till anfall
öppnades elden medels salva på 100—150 m.
afstånd, hvarefter bajonettanfallet började i
seriös takt (80 steg i minuten). På en
40—50 stegs afstånd afgafs ytterligare en
salva, hvarfter man »hurtigt avancerade
fienden under ögonen» och bröt in med bajonett.
Så kämpade vårt folk, så var det utrustadt
och beväpnadt, då det med sin vapenbroder
vid sidan stridde Finlands sista strid!
Så må det då höfvas oss att vid
sekelskiftet skänka vår forne krigskamrat ett
tacksamhetens minne och instämma i den finske
skaldens ord:
»Det tackar dem för detta trogna mod,
som än vid polens is ej slöt att brinna,
det tackar dem för allt det ädla blod,
de för dess framtids räddning låtit rinna,
att genom dem dess lösen kan förbli:
Ån kommer dag, än är ej allt förbi.-»
DÉROULÉDE I LANDSFLYKT.
Utgången af högförräderiprocessen i Paris blef,
som bekant, att bl. a. monsieur Paul Dérouléde,
den orolige anden, den 4 januari dömdes till tio
års landsförvisning. Han uttryckte strax efter
domen sin afsikt att tillbringa den första tiden af
landsflykten i Spanien, hvarpå franska regeringen
ofördröjligem lät föra honom till — belgiska
gränsen. Man räsonnerade tydligen: »Alla vägar bära
till Rom!»
Efter en svag protest mot detta summariska
förfaringssätt tog •martyren» saken lugnt och fann
sig i att göra denna] omväg — till Spanien via
Italien. Efter några timmars hvila i Tournai,
hvarefter Bruxelles endast passerades utan att
Dérouléde steg ur sin vagn, kastade han sig på
syd-expressen, kom via Sankt Gotthard den 6 januari
till Milano och dagen därpå till Genua. Den 8 jan.
gick han ombord på paketbåten »Venezuela», som
förde honom till
Barcelona,därifrån han reste
till Madrid den 10.
Andtligen nådde han
den 11 jan. San
Sebastian, målet för färden.
Resan hade hela
tiden, äfven från Paris
Belgien, aflupit utan
några vidare
»manifestationer» till
Déroulé-des ära. Endast
tid-ningskorrespondenter
och fotografer
besvärade den celebre
resenären, som emellertid
är alltför
sensationslysten för att känna sig
annat än smickrad däraf!
Paul Dérouléde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:35:55 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/1/0313.html
