Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visade sig. Han var utan hatt och kom tämligen
brådskande emot dem i solskenet.
>Ah, min fru», sade han, »ni gör oss alldeles
för stor ära.» Och han stannade med ett
allvarligt leende midt framför mrs Vansittarts häst.
Hon vidrörde i smyg hästens sida med sin häl,
men Holzen höll djuret tillbaka genom att fatta
det i tygeln.
»Tyvärr», sade han, »råkar det vara vår
bland-ningsdag, och lokalerna hållas hermetiskt slutna,
medan blandningsprocessen pågår. Hvilken annan
dag som hälst, då det möjligen kan roa er att taga
vägen hit öfver dynerna, skulle det vara mig ett
stort nöje, men icke i dag. Jag säger er
uppriktigt, att det ej är utan fara. Och ni skulle
säkerligen ej vilja utsätta er därför.» Han såg på henne
med en forskande blick.
Ah, ni tror jag är så lätt att skrämma, mr
von Holzen», utropade hon med ett litet skratt.
»Nej, men jag skulle ej för någonting i världen
vilja, att ni ovetande skulle utsätta er för någon
fara på denna plats.»
Medan han ännu talade, ledde han hästen till
porten, och då mrs Vansittart såg sig vara
vanmäktig gent emot honom, beslöt hon hålla god
min i elakt spel.
Koden gjorde ingen anmärkning utan följde
helt enkelt efter, måhända icke missbelåten med
detta enkla sätt att göra slut på svårigheterna.
Holzen låtsade icke om denna tilldragelse
förrän sent på aftonen, då Roden stod i begrepp att
lämna fabriken.
»Detta är en alltför kritisk tidpunkt», sade han,
»för att låta kvinnor eller personlig fåfänga på
något sätt hindra våra planer. Ni vet, att
dödsfallen äro i tilltagande. En närmare undersökning
af förhållandena här vore detsamma som ruin —
och kanske ännu värre — för oss. Akta er för
denna kvinna. Jag tänker emellanåt, att hon gör
narr af er.» — »Men», tillade han för sig själf, sedan
porten slutit sig efter Roden, »jag tror, att jag kan
narra henne.»
iForts.)
EN SEKELGUMMA.
Foto. B. Hakelier, Örebro.
\ / i ha här of van återgifvit den mvcket lyckade
* fotografien af en kvinna, som varit med i tre
århundraden och lefvat i sex kungars tid. Det är
Örebro läns äldsta invånare Anna Maria Person,
född den 6 mars 1798. Den gamla bor långt inne
i skogen på Haddebogodset och vårdas af sin
75-åriga dotter. Hon har bott i samma stuga under
82 år.
Den 102-åriga kvinnan är en liten rödblommig
gumma med pigga ögon, som ännu ha god
synförmåga. Däremot är den gamla stendöf.
Det är mycket som hon och »flickan» behöfva.
För fattighuset fasa de båda, och som de fört ett
sträfsamt lif, förtjäna de desto mera hjälp i sin
ovanligt sena lefnadsafton.
En lista för tecknande af bidrag finnes utlagd
på Nerikes Allehandas kontor i Örebro, dit bidrag
äfven postledes kunna sändas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
