Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverflödigt att påpeka i huru hög grad en
sådan blifvit underlättad genom att redan i
fredstid ha de flesta blifvande formationer och
i synnerhet arméfördelningarne redan
organiserade.
Redan i inledningen uttalades, att en viss
fordran på harmoni och homogenitet bör
ställas på ett härväsende såväl som på hvarje
annan institution. Vi hafva äfven påvisat,
huru i stort sedt det svenska härväsendet i
själfva anskaffningsgrunderna blifvit efter sin
tid, under det man i andra hänseenden hvad
t. ex. angår utrustning, bteväpning, materiel
m. m. sökt hålla sig i jämnbredd med tidens
fordringar. Men det är i ytterligare ett
hänseende, som bristen på homogenitet bjärt
framträder och som gör fordran på allmän
värne-plikt med utsträckt öfningstid ännu mer
bjudande.
Beväringen, hvars öfningstid i början
inskränktes till 12 dagars tjänstgöring under
första året, har under århundradets gång så
småningom fått denna sin öfningstid ökad.
De 12 dagarnes öfningstid bibehölls till år
1858 (i allmänhet gjorde sig föga lifaktighet
gällande inom det militära området under
tiden från de stora krigens slut till
århundradets midt), då öfningstiden utsträcktes till 30
dagar. Ar 1878, då värnpliktslagen af år
1885 trädde i verksamhet, utsträcktes
öfningstiden till 42 dagar, hvilket bibehölls tills år
1892, då den nu gällande värnpliktslagen
antogs och enligt hvilken de värnpliktige
erhålla 90 dagars öfningstid (68 dagar första
och 22 dagar andra året). Men det är just
denna korta öfningstid som gör, att man kan
säga det vår armé lider brist
på homogenitet. Beväringen
är, som ju lätt inses, afsedd att
vid krigsutbrott fylla kadrerna
så att armén uppbringas till
krigsstyrka. Men vid t. ex.
infanteriet kommer i så fall 3
å 4 värnpliktige på hvarje
stamsoldat d. v. s. den
hufvud-sakliga delen kommer att bestå
af värnpliktige. Öfningstiden
för dessa senare är dock,
oak-tadt från befälets sida allt göres
för att medhinna det
hufvud-sakliga, allt för kort för att en
svensk värnpliktig skulle kunna
i skjutskicklighet, terrängens
användande och
bevaknings-och fält-tjänst uppfylla de
fordringar, man måste ställa på en
modern fältsoldat. Kriget i
Trans-vaal har senast tillfylles klart
och tydligt visat skjutskicklighetens
betydelse. Det är icke tillbörligt, att, då i
händelse af krig vi alla mellan 21 och 32
års ålder äro skyldige att gå ut i striden, vi
sakna den skjutskicklighet och den öfning,
som gör oss skickade att försvara såväl oss
själfva som vårt fosterland. Det är i
synnerhet vid infanteriet som de värnpliktiges
öfningstid visat sig för kort, men helt säkert
är den, oaktadt mera koncentrerad öfning
(90 dagar på ett år), äfven vid kavalleriet
otillräcklig, då hänsyn tages till de stigande
fordringar man ställer på vårt moderna
kavalleri inom rekognoscerings- och
patrull-tjänstens område.
Den praktiska anda, som i synnerhet
karaktäriserat det gångna århundradet, har
under de sista decennierna äfven gjort sitt
inflytande gällande på arméns utrustning och
beklädnad. Så har efter hand en massa
teatergrannlåt försvunnit från uniformerna,
hvilka troligen, då allmän värnplikt
genomföres och uniformen ej längre behöfver tjäna
som lockbete vid värfvarens arbete, komma
att än ytterligare förenklas. Man har sträfvat
efter att få uniformen praktisk och fältmässig
samt lämplig ur sanitär synpunkt.
Infanterigeväret, som vid århundradets
början var ett stort borradt flintlåsgevär har
så småningom efterträdts af slaglåsgevär,
refflade gevär, refflade bakladdningsgevär,
finkalibriga bakladdningsgevär och nu
slutligen repetergevär. Kavalleristen har nu i
stället för slätborrad pistol med halfstock en
modärn repeterkarbin och artilleriets ö-fBuga
slätborrade framladdningskanoner ha slutligen
Broslagning af fortifikationstrupper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
