Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDTÖRSTENS OFFER.
Af S. H. Mkkkiman.
öfvereattiiing för Hvar 8 Dag.
I hvarje nummer lamnas ett kort sammandrag af följetongens innehåll allt ifrån dess början.
I första kapitlet omtalas professor von Holzens i Haag besök hos en döende, af hvilken han köper för tusen gulden en
dyrbart recept. När den sjuke dragit sin sista suck. stoppar professorn pängarne tillbaka i sin plånbok. I andra kapitlet
sammanträffa den från Indien som segrande hjälte återvändande major VVhite och en gammal bekant till honom, Tony Cornish, en
modärn man ur societeten. De följas åt till den senares onkel, lord Ferriby, där de finna husets unga dotter, miss Joan, strängt
upptagen med arbete för ett välgörenhetsföretag till fromma för inanufakturistbiträden. Miss Joan omtalar lordens senaste
väl-görenhetsprojekt, en stor internationell affär med mål att lindra malgamitarbetarnes svåra lott. Vid en »at home>, hos Ferribys
framlägger lorden i tredje kapitlet sin plan. Som medlemmar af direktionen antagas med acklamation lorden, Tony Cornish,
major VVhite, lipphofsmannen till projektet mr Percy Roden och professor von Holzen.
I fjärde kapitlet gör en enka mrs Vansittart i det gamla diplomathotellet »Vieux Doelen» i Haag bekantskap med mr
P*rcy Koden, för hvars projekt hon visar sig lifligt intresserad. Detsamma går ut på att samla alla malgamitarbetare och bygga
cn fabrik åt dem, i afsikt att förse hela världen med malgamit, ett för papperstillverkningen oumbärligt ämne. Fabriken skall
förläggas till dynerna i Holland.
Femte kapitlet beskrifver malgamitarbetarnes ankomst dit med Cornish som vägvisare. Cornish sammanträffar här med
Roden och båda företaga en inspektion af fabriken och bostäderna. De förevisa inrättningen för en mängd inbjudna tidningsmän,
hvarpå Cornish följer med hem till Roden, där de mottagas af dennes syster.
1 sjunde kapitlet läses en interiör af inalgamitkontoret i London, där Cornish och lorden sköta »affärerna». Där afhållas
äfven små soiréer, vid hvilka en ung mr Rupert Daikyn och en enksfru, mrs Courteville, voro bland de mera aktiva gästerna.
Efter ett sammanträffande mellan miss Roden och mrs Vansittart i dennas hem följer en scen från malgamitkolonien.
Roden och Holzen äro närvarande vid en maltramitarbetares dödsbädd.
I nionde kapitlet mötas hos mrs Vansittart miss Roden samt hrr Cornish, Roden och von Holzen. Därpå vidtager ett
di-rektionssammanträde för malgamitbolaget med lord Ferriby som ordförande. Man beslutar sätta företaget på aktier, hvaraf
hvarje arbetare får en. — Cornish och mrs Vansittart sammanträffa på en morgonpromenad i Haag, hvarvid hon slugt försöker
utleta hans hjärtas hemlighet. — Därpå träffa vi Cornish på besök hos en rik City-man, mr Wade, på dennes landtställe. Hans
dotter Marguerite har hämtat Cornish vid stationen. Mr Wade erbjuder Cornish sin dotters hand, men denne säger nej, hvarpå
mr Wade börjar en skarp kritik af malgamitföretaget, hvilket han afslöjar som ren affärssvindel och tillråder Cornish att alldeles
lämna Denne meddelar sig med major White och de söka öfvertala lord Ferriby att ge det hela på båten, men förgäfves.
Därpå uppvakta en komité af pappersfabrikanter lorden och yrka på nedläggandet af malgamitaffären — allt lika
förgäfves. Mrs Vansittart och mr Roden sammanträffa på en morgonridt i Haag. Han forledes af sin kärlek att låta henne följa
med inom malgamitverksområdet. Holzen kommer emellertid dem till mötes och förhindrar på föregifna skäl, att mrs Vansittart
— som har att hämnas sin mans död på Holzen — får den önskade inblicken i förhållandena vid fabriken.
Cornish kommer på ett kafé i Haag i samspråk med ett par malgamitarbetare, som afslöja en del detaljer från verken.
Den ene gör han ett erbjudande att skaffa honom en bättre ställning, men anbudet afböjes. Cornish passar på att möta Dorothy
Roden i afsikt att tala om malgamitaffären och hennes bror, men börjar med en kärleksförklaring. Slutet blir hennes jaord,
hvarpå Cornish begifver sig till inalgamitkontoret för att där afslöja von Holzen i Rodens närvaro. Här begär han att få veta
hur malgamittillverkningen tillgår. Koden lämnar honom ensam med Holzen, som under föregifvande af att vilja visa
experimentet hämtar in en mängd kärl, innehållande giftiga gaser. Han ställer omärkligt om, att gaserna kunna strömma ut, och
skyndar sin väg efter att ha låst dörren, lämnande Cornish att förgiftas i det trånga rummet. Denne lyckas emellertid behålla
medvetandet och rädda sig undan Holzens hämnd.
Vid ett sammanträffande kor därpå med mrs Vansittart får han veta att hon har uppgjort en plan mot Holzen i afsikt
att åtkomma malgamitreceptet. Det förvaras i kontorets kassakista, till hvilken hon skaffat sig en nyckel. Tust som hon fått
fatt i det värdefulla papperet, öfverraskas hon af Holzen.
(Forts från n:o 25).
Ett leende drog sig långsamt öfver Holzens
ansikte, hvilket alltid var tämligen färglöst men nu
syntes askgrått. Han vände sig på sin häl, gick
tillbaka till dörren, riglade den och stoppade
nyckeln i fickan. Därpa återvände han till mrs
Vansittart. Ingen af dem sade ett ord. Ingen
förklaring var häller behöflig. Han lyfte undan
bordet och satte det åt sidan mot väggen. Därpå
gick han långsamt fram till henne med handen
utsträckt efter kuvertet, som hon höll bakom
ryggen. Han stod ett ögonblick med handen
framräckt, liksom för att med sin blotta viljemakt bryta
allt motstånd. Sedan sprang han åter mot henne
och grep .fast om hennes handleder. Hans
armstyrka var oerhörd, ty han var kraftigt byggd
och hade varit gymnast. Striden blef ej
långvarig, ty mrs Vansittart måste snart låta
papperet falla ur sina förlamade fingrar Han tog genast
upp det.
»Ni är Karl Vansittarts hustru», sade han på
tyska
»Jag är hans änka», svarade hon. Hon drog
häftigt efter andan, ty hon befann sig i ett
tillstånd af fysisk och moralisk uppskakning när
hon nu insett sin fullkomliga hjälplöshet i hans
händer, och som en blixt slog henne tanken, om
han väl skulle låta henne slippa ut härifrån med
lifvet.
»Gif mig den nyckel, med hvilken ni öppnade
kassaskåpet», sade han kallt.
Hon hade åter stuckit nyckeln i fickan och
kände nu efter den med darrande hand samt
lämnade den åt honom utan ett ord. Moraliskt
ville hon ej erkänna sig kufvad, och hvad hon
kände bittrast i denna stund var själfförakt öfver
en feghet, till hvilken hon ej trott sig i stånd Ty
köttet förvånar sig alltid öfver sin egen svaghet.
Holzen såg noga på nyckeln och undersökte
arbetet. Den var ganska klumpigt gjord, och han
gissade utan tvifvel, huru hon förskaffat sig den.
Därpå såg han åter på henne, där hon stod
andlös med likblekt ansikte och hoppressade läppar.
»Jag hoppas, att jag icke gjort er illa», sade
han lugnt, inläggande i sin fråga ett visst anspråk
på högsinthet — det är svårt att ej triumfera vid
en fullständig seger.
Hon skakade på hufvudet med ett förvridet
leende och såg på sina händer, hvilka hängde
alldeles maktlösa. Omkring de hvita handlederna
syntes skarpa röda ringar. Handskarne lågo på
bordet. Hon gick fram och tog mekaniskt efter
dem. Holzen stod ännu orörlig, och hans ansikte,
som för några minuter sedan varit starkt
upphet-tadt, hade återtagit sin vanliga blekhet och sitt
lugn. Möjligen var det just detta lugn, som
plötsligt upptände mrs Vansittarts häftiga vrede.
Eller möjligen berodde det på att hon nu hunnit
åter repa mod.
»Ja», skrek hon med en röst, som lät nästan
skärande, »ja. Jag är Karl Vansittarts hustru, och
jag älskade honom. Vet ni, hvad det vill säga?
Men nej, det kan ni ej veta. Den sidan af lifvet
är en förseglad bok för sådana som ni. Det
betyder, att äfven om ni tusen gånger haft rätt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
