Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL JOHANS-HUSET I HELSINGÖR.
\ Helsingör finnes ännu det hus, i hvilket vår
konungaätts stamfader, dåvarande fursten af
Ponte Corvo, Sveriges utsedde tronföljare h. k. h.
kronprinsen Carl Johan den 19 oktober 1810
öfver-gick från den katolska till lutherska läran. Detta
»historiska hus» är beläget i Stengade med n:o 84
och inköptes för någon tid sedan af segelmakaren
N. J. Pedersen. Porten är synnerligen smakfullt
dekorerad, trappuppgången leder till en hela andra
våningen genomlöpande korridor, hvarest dopet
ägde rum. För närvarande undergår huset rifning
för restaurering, hvarvid dock paneler och en del
orneringar etc. bibehållas i så stor utsträckning som
möjligt Den praktfulla klocksträngen af smidesjern
till venster om porten skall öfverlämnas till Dansk
konstmuseum i Köpenhamn.
Vid sin ankomst till Helsingör ofvannämnda
dag mottogs tronföljaren och hans lysande följe af
hofmarskalken grefve Plåten, generalen grefve Essen
och grefve Carl Löwenhielm samt ärkebiskopen
i Upsala och biskopen i Lund.
I öfversten, f. d. adjutanten hos konung Carl
XIV Johan, B. von Schinkels »Minnen ur Sveriges
nyare historia» beskrifves kronprinsens öfvergång
till lutherska läran på följande sätt:
Stengade 84, Helsingör: det hus, i hvilket Carl XIV Johan
öfvergick till lutherska läran.
Den korridor, i hvilken ceremonien ägde rum.
»Den 19 oktober fortsatte kronprinsen resan
till Helsingör, hvarest den högtidliga ceremoni
skulle gå för sig, genom hvilken han borde
upptagas som medlem af den evangeliskt-lutherska
kyrkan. Erkebiskop Lindblom m. fl. svenskar kommo
H. K. H. här till mötes, och knappt hade den
resande fursten blifvit varse den vördnadsvärde
prelaten bland mängden af åskådare, innan han
omfamnade honom, fattade honom i handen, och förde
honom utan att stanna in i det innerst belägna
rum, hvilka voro H. K. H. anvisade i svenska
konsuln Gloerfelts hus.
»Erkebiskopen hade ej behof, att med ett enda
ord hänvända sin höge åhörares tankar till helgden
af den betydelsefulla handling, som förestod;
prinsen inledde själf samtalet och visade sig så
öfver-tygad af sin nya trosbekännelsesanning, och
förtrolig med hufvudpunkterna af denna bekännelses
lärosystem, att han sparade erkebiskopen all
deduktion i ämnet. Med sin ovanliga lätthet att tala
utbredde sig H. K. H. öfver religionen, betraktad
under alla synpunkter äfven såsom politisk
institution, hvarvid han småleende erinrade om Henrik
IV:s bekanta yttrande, att en krona vål vore värd
en messa, hvarefter han fortsatte:
»Jag är uppfostrad i Calvins lära, hvilken föga
skiljer sig från eder. Under mina fälttåg i Tysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
