Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT VASA-MINNE.
r^en skandinaviska vind som börjat blåsa i vissa
kretsar i de tre nordiska länderna har bl. a.
tagit sig uttryck i ett nyligen framlagdt förslag om
resande af en staty af drottning Margareta såsom
en erinran af Kalmar union, detta medeltidens
försök att åstadkomma ett
enigt Skandinavien. När vi i ,
dag återgifva en del bilder
från Kalmar minnesrika slott
— där detta unionsfördrag
åtminstone uppgifves ha slutits,
fast saken är mycket tvifvel
underkastad — sker det dock
närmast för att återupplifva
ett svenskt minne. I dessa
dagar, när Strindbergs
Vasa-skådespel hunnit gifvas och
bli högst populära i Sveriges
två största städer (liksom de
utan tvifvel skola bli det
hvar-hälst de här uppföras), torde
en erinran från Gustaf
Eriksson Vasas första landstigning
i Sverige den 31 maj 1520
vara på sin plats. Gustaf och
hans båda äldsta söners
historia är nära bunden vid ’
de sista episoderna i befrielsekriget. Gustaf Vasa
uppskattade genast Kalmar slotts stora vikt och
betydelse som ett starkt bålverk mot fiendtliga
grannar och fullföljde energiskt sin plan att göra
slottet till rikets förnämsta gränsfästning och
»nyckel» mot Danmark. Denna
slottets betydelse upphörde af
sig själf i och med de södra
provinsernas införlifvande med
Sverige, och efter 1670 var det
som fästning nästan slopadt.
Sedan dess har det haft
skiftande öden. Ar 1780 blef det
kronobränneri och med den
mest skoningslösa vandalism
sköflades praktrummen. Med
1850 randades emellertid en
ny tid och f. n. står slottet,
restaureradt så väl till det
yttre som delvis det inre, som
ett af våra ståtligaste
historiska minnen.
Man kan göra sig en
föreställning om den prakt, som
rådde i slottet under kung
Göstas och hans söners tid,
om man t. ex. inträder i det
Foto. Herm. Sandberg, Kalmar.
KALMAR SLOTT: 1. Portalen vid hvalfvet som leder in till borggården.
2. Borggården med den restaurerade stora brunnen.
3. Parti från borggården.
Kalmar, främst det vördnadsbjudande och
minnesrika Kalmar slott.
Ofvannämda dag landsteg Gustaf Eriksson
vid Stensö udde l/2 niil söder om staden och
uppträdde på Kalmar torg med sin första offentliga
maning till Sveriges folk att afskudda det
främmande oket. Stadens och slottets återeröfring af
Gustafs folk bildade (maj och juli 1523) några af
nu konstnärligt återstälda gamla kungagemaket,
»Erik XIV:s gemak». Här möter man — skrifver
C. Eichhorn i sin »Kalmar slotts konsthistoria
under renässansen» — en dekorering hvilken i hela
norra Europa söker sin like i prakt, icke i
glödande färgprakt, men i säker prydlighet, smakfull
teckning och godt utförande: renässansens
skönaste och stilrenaste verk i norden. Man tänke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
