Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM SCHACKSPEL
Liksom å slagfältet är det hufvudsakligast
fältherrens positionsblick och strategiska beräkningar som
afgöra segern. Spelet har dessutom den fördelen,
att det aldrig behöfver spelas om pänningar, ty
det har tillräckligt intresse utan denna eggelse,
och det har alltid nyhetens behag.
Schackspelet har äfven det haft sina stora
mästare, och redan i morgonlandets gamla
diktverk finnes framstående schackmatadorers bragder
förhärligade. Under medeltiden drogo de likt
trubadurerna land och rike kring, från den ena
riddarborgen och det ena hofvet till det andra och
voro öfverallt välkomna.
Bland nyare tidens störste mästare i
schackspel förtjänar särskildt nämnas amerikanaren Paul
Morphy. Redan vid 12 års ålder började han mäta
sig med de amerikanska mästarne, och besegrade
dem efter hand alla. Men icke nöjd därmed reste
han 1858 öfver till Europa. Han var då 20 år
gammal och besegrade äfven där de dittills största
mästarne inom schackvärlden. Vid sin återkomst
till Amerika rönte han ett entusiastiskt emottagan de
från sina beundrande landsmän och erhöll af dem
en storartad hedersgåfva, bestående af ett
schackspel med figurer af gediget guld och silfver.
Morphy afled för en del år sedan i New-Orleans.
Österrikaren Steinitz var sedan under lång tid den
förnämste och har i en mängd matcher och
täf-lingar försvarat sitt mästerskap. Emellertid
besegrades han för ett par år sedan af tysken Lasher,
hvilken för närvarande anses som schackspelets
»Champion of the World». Bland framstående
svenska schackspelare förtjänar nämnas fil. d:r H.
A. Lindéhn, som på sextio- och sjuttiotalen förde
våra runor med den äran gent emot utlandets
mästare. L. afled 1884 i Amerika.
Schackspelet har en utomordentligt stor
litteratur, och speciella schacktidskrifter och
schackspalter utgifvas på nästan alla språk. Utomlands
anordnas det i regeln hvarje år någon större
internationell täfling eller turnering, där de olika na-
tionernas störste mästare sammanträffa för fredlig
täflan å de 64 fälten. En dylik större täfling pågår
för närvarande i Paris, och hela schackvärlden
emotser med spändt intresse resultatet.
Här uppe i norden har schackspelet
jämförelsevis litet idkats, oaktadt det i många afseenden så
att säga ligger för oss. En nordisk
schackkongress, anordnad af Stockholms schacksällskap, ägde
rum 1897, och förra sommaren försiggick en dylik
i Köpenhamn. Vid den sistnämnda stiftades ett
nordiskt schackförbund, omfattande
schacksällskaper och enskilda schackvänner i Sverige, Norge
och Danmark. Förbundets uppgift är att genom
anordnande af kongresser och turneringar m. m.
främja och utbreda intresset för schackspelet.
Nästa års kongress skall enligt bestämmelserna
äga rum i Göteborg.
Stockholms och Göteborgs schacksällskaper äro
de äldsta i vårt land, och de hafva under många
år varit de enda. På senare tiden har dock,
delvis som en frukt af förbundets verksamhet, bildats
schackföreningar i Upsala, Alingsås, Jönköping,
Borås och Skara m. fl. städer. Göteborgs
schacksällskap har på senare tiden gjort sig bemärkt för
sina segrar i telegrafschackturneringarne med
Stockholm och Kristiania. Sällskapet utvecklar också
en liflig verksamhet, och har för närvarande ett
sextiotal medlemmar, däribland en hel del ganska
goda spelare. Vi meddela här en afbildning efter
ett nyligen taget gruppfotografi af sällskapet.
Tid efter annan har man försökt att uttränga
schackspelet och ersätta det med liknande
kom-binationsspel. Nu senast med det s. k. Saltaspelet,
för hvilket gjorts mycken reklam. Men
schackspelet är och förblir dock det förnämsta. Det är
det ädlaste och djupsinnigaste af alla spel, som
människotanken danat, och en framstående
författare har om detsamma träffande yttrat, att »det
är till sitt väsen ett spel, till sin utöfning en konst
och till sitt studium en vetenskap».
M. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
