Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, den 18 oktober 1908 - Till 100-årsminnet af Thomas Thorilds död den 1 oktober 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL 100-ÅRSMINNET AF THOMAS THORILDS DÖD DEN 1 OKTOBER 1808.
THOMAS THORILD.
Efter samtida porträtt i litografi i Kungl, biblioteket.
På Neuenkirchens kyrkogård vid den lilla tyska universitetsstaden Greifswald
fylkade sig den 1 oktober en liten skara kring den graf, som rymmer stoftet
af en af Sveriges store söner, Thomas Thorild, skalden, filosofen och kritikern
öfver kritici.
Det var i mars 1793, som den snillrike mannen för sina som revolutionära
ansedda uttalanden i sin lilla skrift "Ärligheten" blef förd ur landet, dömd till
fyra års landsflykt, och det var nu han öfver Köpenhamn och Hamburg begaf
sig till det då ännu svenska Greifswald, där han, sina ändrade åsikter till tack,
af Reuterholm gjordes till professor och bibliotekarie. Och här framlefde nu
Thomas Thorild i stillhet de sista femton åren af lifvet, sysselsatt med studier
och författarskap, mestadels filosofiskt.
Thomas Thprild hör icke till
man räknar det som en skam
att icke känna. Och dock har
han gjort otroligt mycket för
vår litterära utveckling, genom
att bli nyromantikens
föregångare i vårt land.
Då Kellgren år 1782 i "Utile
dulci" begagnade sitt
inflytande till att åtadkomma, det
— "på grund af den vådliga
och onyttiga nyheten i
formen" — endast ett "accessit"
tilldelades den då 23-årige
Thorilds som prisskrift insända
dikt Passionerna, blef detta
den signal som uppkallade
den väldige stridsmannen och
frihetskämpen Thorild till kamp
för sina ideal. Thorild hade
tagit starka intryck af den nya
engelska och tyska poesien och
litteraturen, och han drog med
lidelsefull kraft i härnad mot
den torra, abstrakta franska eller
rättare voltaireska skolan. Det
skarpa vapen, hvarförutan han
ej kunnat föra den heta stri-
de svenske stormän, hvars lif och verk hvar
’ $&m&6 J&?$f
THOMAS THORILD.
>3
Efter originalpennteckning af A. U. Berndes, troligen
aldrig förut reproducerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
