Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 13, den 27 december 1908 - Elsa Borg - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen inköpt huset n:o 28 Nya gatan eller det
nuvarande 104 Skånegatan. I detta upprättades det
första bibelkvinnohemmet. Dess invigning
föregicks ej af de vidlyftiga ceremonier som nu för tiden
äro brukliga, tvärtom möttes hon af de mest primitiva
förhållanden.
I november 1876 flyttade hon dit jämte den första
bibelkvinnan och det var säkerligen ej utan vemod
som hon öfverblickade sina hjälpmedel. En tom börs,
tomt skafferi, en tom vedbod och ett hus som i
ofullbordad reparation doftade af fukt och murbruk — sådana
voro hennes första intryck från den nya
verksamhetsbanan. Men värre än allt var det fullkomliga oförstående
som mötte henne från deras sida till hvilkas hjälp han
kommit. Dock öfver alla svårigheter lyste hennes
starka tro och redan 1877 hade hon sådant grepp på
sin kärleksfulla uppgift att hon entusiastiskt utbrister:
"O! jag vill ej byta bort dessa Hvita berg med all sin
ohyra, sin smuts och sina illaluktande bebyggare mot
något annat ställe på jorden." En dylik hängifvenhet
måste åstadkomma under och den gjorde det äfven.
Allt talrikare blefvo besöken i hennes "grötkapell",
som huset döpts till af folkhumorn, och allt tydligare
förnummo de elända som kommo i beröring med
henne, att de stodo inför en människa som ville deras
väl, som trots deras nöd och trasiga höljen kunde
älska dem i barmhärtighetens namn. Och därför blefvo
ock bibelkvinnorna gärna sedda gäster i deras fattiga
hem, ty om de gåfvor som de medförde ej voro så
rikliga spredo de dock frid och förtröstan omkring sig.
Af det obetydliga bibelkvinnohemmet blef på så sätt
en stark organisation och ur denna enkla början har
vuxit fram en verksamhet som i nuvarande stund
omfattar två bibelkvinnohem, ett hem för fallna kvinnor
och tre hem för fattiga och försummade flickebarn.
Man kan fråga sig: hvad afser egentligen dessa
bibelkvinnohem och på hvad sätt verka de inom den
enskilda välgörenheten? Jo i dessa hem utbildas
unga kvinnor till arbete i barmhärtighetens tjänst, här
bringas de i kontakt med armodets nakna verklighet
och härifrån utgå de som diakonissor till landets olika
församlingar.
I barnhemmen återigen, som i allmänhet omfatta
mellan 60 och 70 barn, utbildas de unga
skyddslingarna till dugliga tjänarinnor och utskrifvas vanligen
vid sjutton års ålder.
Var det med bäfvan som Elsa Borg åtog sig sitt
vanskliga uppdrag, så bör hon nu i de uppnådda
resultaten ha en källa till innerlig tillfredsställelse. Ty
hvad hon uträttat och så att säga tum för tum
kämpat sig till under alla dessa år, det är den värdigaste
belöning som i någon form kan komma henne till
godo. Djupare än mången har hon blickat in i
mänskligt elände och uthålligare än de flesta har hon
genom sin egen, varma innerliga personlighet fått till
stånd ett kärleksverk som uteslutande existerat genom
hennes patriarkaliska tro på kärleken till nästan. Om
någon besannat de kända orden "bekymren Eder ej
för morgondagen", så är det Elsa Borg, ty en lifslång
verksamhet under ofta de vanskligaste förhållanden
har öfvertygat henne, att då nöden är som störst är
hjälpen närmast. Och i detta medvetande har hon
städse hämtat kraft till nya ansträngningar och härpå
hvilar hennes varmhjärtade tro att Herren oåtspord
faller ingen sparf till marken.
Hvem som i en framtid skall fullfölja hennes stora
uppgift det är ännu förborgadt, men det är säkert att
den som skall upptaga hennes mantel måste bära
inom sig hennes egen orubbliga tro på det godas
framgång här i världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
