Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15, den 10 januari 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN GUSTAF MAY
TILL PORTRÄTTET,Å FÖREGÅENDE SIDA
När Riksdagen vid det , nya århundradets början
ändtligen gick att lösa den sedan så många år
sväfvande frågan om olycksfallsersättning åt
industriarbetare, som blifvit skadade under utöfvande af sitt yrke, ,
skedde det, såsom så ofta är fallet i vårt land, på
kompromissens väg. Det tyska
riksförsäkringssystemets tvångsprincip vann icke godkännande; man nöjde
sig med att i lagstiftningen anordna skyldighet för
arbetsgifvaren att vid olycksfall utgifva
skadeersättning; men — och häri är ätt se en eftergift åt dem,
som i tvångsförsäkringen sågo den bästa lösningen—■
beslut fattades tillika om upprättande af en statens
försäkringsanstalt, hvars förvaltningskostnader skulle
bestridas med allmänna medel och som skulle erbjuda
tillfälle för de arbetsgifvare, scm det önskade, att
erhålla försäkring för just den skadeersättning, scm den
nya lagen påbjöd, hvarken mer eller mindre. Till
Öfverdirektör och chef för denna "riksfönäkringsanstalt"
förordnades från den 1 september 1903 dåvarande
kamreraren i försäkringsaktiebolaget Fylgia John
Gustaf May. Uppgiften var icke den lättaste, men de,
som kände May, sade, att regeringen vid s’tt val trälat
just rätte mannen. Resultatet af hans verksamhet har
sedan dess bekräftat riktigheten af detta omdöme.
John Gustaf May är född i Stockholm den 3 nov.
1860. Efter afslutade skolstudier genomgick han
1876—77 Schartaus praktiska handelsinstitut och
erhöll därefter anställning på direktör Eugene Samsons
försäkringsagentur i Stockholm, där han blef i tillfälle
att förvärfva sig erfarenhet inom alla
försäkringsväsendets olika grenar. Den 1 oktober 1881 inträdde han
därefter som tjänsteman i Olycksfallsförsäkringsbolaget
Fylgia, där han kvarstod tills han som ofvan nämdt
1903 öfvertog sin nuvarande befattning som
Öfverdirektör för den samma år startade
riksförsäkringsanstalten.
Hvad som framför allt bidragit att fästa
uppmänt-samheten på May, när det gällde att tillsätta denna
post, voro de talrika, för praktisk blick utmärkta och
därigenom värdefulla bidrag han lämnat till
försäkringslitteraturen och hans inlägg vid olika tillfällen i
försäkringsföreningens förhandlingar. Så hade han redan
1888 utgifvit en broschyr "om olycksfallsförsäkring"
samt påbörjade 1891 utgifvandet af de statistiska
"Meddelanden om försäkringsväsendet i Sverige", som
sedermera årligen utkommit i nya upplagor och såväl
här hemma som i utlandet tillvunnit sig allmänt
erkännande. Särskildt ha desamma varit af betydelse
därigenom, att de för utlandet gjort tillgängliga
pålitliga uppgifter om det svenska försäkringsväsendets
verkliga ställning och utveckling. Af
Försäkringsföreningen och Lifförsäkringsinspektörsföreningen hade
May dessutom varit en mycket verksam medlem och
bidrog kraftigt genom föredrag i olika ämnen, särskildt
inom den förra’ föreningen, att vidmakthålla intresset
för olycksfallsförsäkring, något, hvarom föreningens
förhandlingar cch tidskrift lämna talrika vittnesbörd.
Svårigheten på den nya plats, May kallades att
intaga, var, scm man lätt inser, i främsta rummet den
att organisera en massclycksfallsförsäkring utan
tillgång till annat än ett synnerligen bristfälligt statistiskt
underlag, och detta under ständig konkurrens. å ena
sidan med bestående äldre clycksfallsförsäkringsbolag,
hvilka scm enskilda företag voro i besittning af en
helt annan rörelsefrihet än en statsanstalt, å andra
sidan m?d de ömsesidighetsföreningar, hvilka kunde
väntas uppstå cch äfven i åtskilliga fall uppstodo för
särskilda industrigrenar. Gifvet är, att af
öfverdirektören för den nya riksförsäkringsanstalten skulle komma
att kräfvas den största takt, för att icke konflikt r
skulle uppstå med dessa täflande intressen, konflikter,
hvilka i längden endast.kunnat lända den nya
anstalten till skada. Han bestod profvet. Han visade sig
outtröttlig vid organiserandet af
riksförsäkringsanstaltens ombudsnät i landsorten, han åvägabragte tariffer,
så smidigt scm möjligt anpassade efter de olika
yrkenas och industriernas olycksfallsfrekvens, han
lyckades bryta motståndet mot utvidgandet af
riksförsäkringsanstaltens verksamhetsområde från uteslutande’
det strängt efter lagen obligatoriska i skadeståndsväg
till att omfatta äfven försäkringar som därutöfver
gifva ett understöd under den första tiden efter
olycksfallet, hvilket måste anses påkalladt af de
faktiska föreliggande omständigheterna. Så fick May
också glädjen inom kort se riksförsäkringsanstalten gå
till mötes en kraftig blomstring. Medan dess
försäkringar de båda första åren 1903 och 1904 omfattade
endast 1464 och 1509 arbetsföretag resp. med 32,091
och 30,822 arbetare steg antalet de därpå följande
åren till 2249 och 2614 företag resp. med 48,078 och
54 297 arbetare. Och ’ medan 1903—04 ersättningar
beviljades endast till 135 och 281 personer resp.
skedde det 1905 till 1262 och 1906 till 2220 personer.
Sistnämnda år steg den utbetalda sjukhjälpen till
’ 47,645 kr. och det utbetalda lifräntebeloppet till 97,609
kr.’ Men verksamheten befinner sig i fortfarande ut-
H. 8 Dt STOCKHOLMS FOTOGRAF
Kliché: Kern. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg.
RIKSFÖRSÄKRINGSANSTALTEN: Chefens och direktionens rum.
- 226 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
