Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22 - Den 28 februari 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UVAR $ DAG
bourg de la Fontaine förenats med staden medelst
bro- och gatbyggnader. Strax invid hade man
Cor-delier-munkarnes kloster och kyrka; medan för Öfrigt
kanske blott ett dussin åbyggnader upptogo den plats
där nu nära halfva Pau är beläget.
Det har stått mycken strid om hvilket hus som
hade rätt att räkna sig som Carl Johans födelsehus,
ungefär som i Grekland tjugo städer sägas ha kämpat
om äran att ha födt Homeros. Det är dock särskildt
två hus som "legat i lufven" på hvarandra rörande
denna heder: huset Claverie och huset Balagué, bagge
vid Trangatan. Claverie — som köpt ett af de hus
hvari Carl Johans föräldrar bott — var nog listig
att skrifva till svenske konungen att han förvärfvat
sig det hus där denne var född samt utbad s^g
tillstånd att medelst en inskription föreviga detta minne.
Carl Johan lät — utan att närmare undersöka saken
— sin sekreterare meddela nämnde Claverie att
konungen icke blott gåfve det begärda tillståndet utan ur
sin handkassa sände 1,200 francs till minnesskriftens
bekostande. Detta kungliga bref åstadkom länge en
viss tvekan hvar man hade att söka det verkliga
födelsehuset; och det berättas att då genomresande
främlingar tillsporde en palensare hvar den svenske
konungens födelsehus var beläget, han som regel fick
till svar: "det finns två!" — "Men han kan väl
omöjligen vara född i två hus på en gång!" —
"Bernadotte har gjort så mycket som tycks omöjligt!" . . .
Emellertid har Carl Johan själf skingrat pm icke alla
tvifvel så dock de flesta, genom att år 1841 öppna
förhandlingar om inköp af "la maison Balagué", som
enligt hans afsikt skulle inrättats till ett’ slags "Hotel
des invalides" i miniatyr, hvarvid man skulle
reserverat själfva det rum, där nedkomsten skedde1, som ett
litet Bernadottemuseum. Förhandlingarne ifråga
strandade emedan ägaren af det skäligen fallfärdiga huset
begärde den respektabla summan af 80,000 francs!
Strax därpå dog som bekant Carl Johan, och hans idé
blef aldrig återupptagen.
Äfven på annat sätt lade Carl Johan i dagen
att han ej förgätit sin fädernestad. På slottet, som
är ett sannskyldigt museum af konstföremål, mest
illustrerande Henrik IV:s historia, visas äfven en del
porfyrvaser samt bordplattor af porfyr och agat skänkta
af Paus andre frejdade son. På terrassen bakom slottet
stå likaledes tvenne jättevaser af porfyr, från samme
gifvare. Vid mitt besök å slottet berättade dess
konservator för mig att han för något år sen haft besök
af en resande svensk som känt sig upprörd Öfver att
i slottet — Henri IV:s — icke finna en enda bild af
den svenske konungen. Kort tid därelter anlände
som gåfva från personen i fråga en bronsafgjutning
af Byströms bekanta Carl Johans-byst, som ock nu
pryder den förnämsta trappuppgången. "Så att
hädanefter behöfva besökande svenskar icke känna sig
upprörda å Carl Johans vägnar", tillade min interlokutör
förbindligt småleende.
Det kan ju vara intressant att veta att den förste
Bernadotte som besökt stamhemmet sedan den unge
Jean år 1780 "drog ut i kriget", var värn uv ärande
konung Gustaf V, som den 9 november 1878 gästade
staden och därvid äfven besökte "la Maison Balagué".
Den unge prinsen omtalas i ortstidningen, "Memorial
des Pyrénées", i synnerligen fördelaktiga ordalag:
"Il aime Voyager incognito... il ne risque d’étre trahi
que par son air de distinction parfaite. Il est de haute
taille et sa figure est extrémement sympathique*.
Det var först senare, i maj 1892, kung Oscar första
gången gästade Pau och steg upp för de fallfärdiga
trapporna till det anspråkslösa rum, där hans farfar
såg dagens ljus. Då, liksom vid besöket sju år senare,
1899, tog kung Oscar in hos sin frände grefve de
Lagréze - hvars far Paul Gabriel Bascle de Lagréze
hade äktat m.ile Loubix, Carl Johans kusin — i
dennes präktiga "Villa des Palmiers", strax invid Pau2.
Vid samma tillfälle invigde konungen den bro som
förenar Beaumontparken med Boulevard des
Pyrénées-Paus förnämsta promenadplats med hänförande utsikt
upp mot Pyrenéernas snöfjäll — hvilken bro nu bär
namnet: pont Oscar II.
Det kan måhända Öfverraska att konungen ej vid
sina Pau-besök tog in hos närmaste släkting,
hufvud-mannen för friherrliga släkten Bernadotte, baron Charles
Jean Oscar de Bernadotte, född 1842 och Carl Johans
gudson. Ingenting är emellertid naturligare. Baron
Bernadotte med familj bebor en egendom som ligger
halfannan mil från Pau» vid Boeil-Bezing. Denna
egendom har sitt speciella intresse emedan den var i
släktens ägo redan vid tiden för Carl Johans födelse.
Baron Bernadotte, med hvilken jag samspråkat i
ämnet, är till och med synnerligen hågad för att tro att
hans gudfar är född därute. I alla händelser tillbragte
han där en god del af sina ostyriga pojkår — den
unge Jean lär ha varit en vild krabat — innan han
begynte studera juridik, hvilket som kändt ej blef
långvarigt. Le Chateau de Boeil-Bezing har af
nuvarande familjechefen betydligt utvidgats — de fyra
barnen ha behöft svängrum — och har icke mycket
kvar af 1700-tal.
Då man i Pau spörjer efter det Bernadotteska
familjegodset är det dock ej till Boeil-Bezing man
hänvisas utan till det strax utanför staden belägna
Louvie-slottet. Denna egendom som af Carl Johan
öfverlåtas på den äldre brodern och hvilken förr omfattade
så godt som hela Jurancon, en villaförstad till Pau,
har så småningom vid arfskiften styckats och
slutligen gått ur familjens ägo.2
Då det föreföll mig egendomligt att ett fideikommiss
— ty som sådant har jag sett Louvie uppgifvas i
tillförlitlig svensk källa (F. U. Wrangel: Från Jean
Bernadottes ungdom. Sthlm, 1889) — kunnat öfvergå i
främmande händer, tillsporde jag ofvannämnde baron
Bernadotte (sorn om vintrarne vistas i Pau, där hans
yngsta dotter ännu går i skola) hur sig med saken
förhölle. Han meddelade mig att han en gång
tillsport fadern på dennes gamla dagar om han icke
var i besittning af papper som ådagalade gårdens
egenskap af fideikommiss; han fick till svar att
papperen voro ’ brända . . . och när sedan arfvet skulle
skiftas mellan de många barnen, fann man
fördelaktigast afyttra gården.
Det faktum att man för lättare arfskiftes skull
pröfvat lämpligt afhända sig det större familjegodset
behöfver ingalunda tolkas som om släkten befunne sig
i.. ekonomiskt betryck. Detta motsäges bi. a. däraf
att huvudmannen år 1905 som inlösen af den ofvan
omnämnda årsräntan af staten erhöll ett kapital
1 Enligt mons. Barthety som f. n. är sekreterare i Paus "Vetenskaps och Vitterhetssamhälle" och som är synnerligen förtrogen
med släkten Bernadottes historia, skedde den lyckliga tilldragelsen två trappor upp åt söder, alltså åt Trangatan till. . ’ ,
2 Det vid besöket tagna fotografiet återger konungen, hufvudet högre an alla, omgifven af sitt värdfolk, maire, prefekt och
kommenderande general o. s. v. Se sid. 347.
3 Det äges f. n. af mr Deville, stor sportsman, en af Pau’s mest kända personligheter.
’348 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
