Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 24, den 14 mars 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JACQUES LUDVIG BORELIUS.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
50 år fyller den 11 mars professorn i kirurgi vid
universitetet i Lund med. d:r Jacques Borelius,
framstående såsom kirurg, klinisk lärare, sjukhusdirektör
och mångbetrodd kommunalman.
Född västmanlänning, af prästsläkt, studerade B.
medicin i Uppsala och Stockholm och disputerade för
medicine doktorsgrad i Lund, där han äfven blef
docent i kirurgi. Såväl dessförinnan som sedermera
hade han under olika akademiska och civila
läkareförordnanden samt upprepade utländska resor skaffat
sig den vetenskapliga och praktiska utbildning, för
hvilken Sveriges lasarettsläkarekår är berömd, och
som bi. a. visat sig däri, att vid mer än ett tillfälle
de kliniska professurerna i vårt land rekryterats med
lasaretlsläkare. Efter några års verksamhet i
Göteborg såsom andre kirurg vid Sahlgrenska sjukhuset,
blef B. lasarettsläkare i Karlskrona och fick där
medicinska fakultetens i Lund enhälliga kallelse till
professuren i kirurgi efter Ask, till hvilken plats han
sedermera, efter täflan med flera aspiranter, blef satt
i första rummet och utnämnd. Tio år ha nu förflutit
sedan dess.
Det är svårt att i få ord sammanfatta hvad
Borelius redan uträttat å denna plats. Just vid den tid,
som föregick hans utnämning till professor, förelågo
organisationsfrågor, hvilkas lösning länge emotsetts
förgäfves, men hvilkas afgörande i rätt riktning var
ett lifsvillkor lika mycket för Malmöhus’ läns
storartade sjukvårdsinrättningar i Lund som för medicinska
fakulteten därstädes. Att dessa frågor nu löstes så
som skedde, berodde kanske i första rummet på att
rätte mannen fanns i rätta ögonblicket. Den klokhet
och öfverlägsna organisatoriska förmåga, som B. här
hade tillfälle att utveckla, motsvarades endast af det
oinskränkta förtroende han förstod ingifva alla
myndigheter, som hade med saken :att skaffa. Mellan
Malmöhus’ läns landsting och universitetet åstadkoms
härigenom för framtiden ett fast ordnadt samarbete,
till lika gagn för sjukvården och den kliniska
undervisningen. I sammanhang härmed påbörjades den
nydaning af lasarettets byggnader, till hvilken B. upp-
gjort planen, en plan som tar hänsyn till framtida
såväl som • nuvarande behof och därtill har den stora
förtjänsten att vara praktiskt genomförbar. Alltsedan
hans ditkomst har också lasarettsdirektionen förvissat
sig om honom föl sjukhusdirektörsbefattningen,
liksom han äfven är en af landstingets mest anlitade
krafter i sjukvårdsfrågor.
En annan och icke mindre betydelsefull sida af B:s
verksamhet är den såsom klinisk lärare och kirurg.
Om hvad han här uträttat vittna de talrika
vetenskapliga arbeten, som utgått från hans och hans lärjungars
händer, och som redan hunnit äfven i utlandet
förskaffa den kirurgiska kliniken i Lund det anseende
för vederhäftigt och målmedvetet arbete och sund
kritik, som är både svårare att förvärfva och mera
värdefullt än en tillfällig framgång. Därom vittna ock
de generationer af läkare, som redan gått ut i lifvet
med hans lärdomar till ledning, och icke minst de
många, många, som ha honom att tacka för hälsan
och lifvet. Det är ock i fackkretsar en känd sak,
att de operativa resultat, han vunnit, mäta sig med
de bästa som finnas någorstädes.
Men det finns dessutom en krets, för hvilken B.
kanske betyder mest. Det är hans närmaste lärjungar,
dem han utbildat till kirurger, och de som ha hans
dagliga exempel för ögonen. Man skall själf vara en
af deras flock för att förstå, hur mycket de ha honom
att tacka för och hur högt de sätta honom. Ett
föredöme är han för dem i outtröttlig plikttrohet, i
omtanke om patienterna, i osjälfvisk hjälpsamhet,
faderlig välvilja och uppmuntran, i tyst, målmedvetet och
ihärdigt arbete, af det slag, som inger så oinskränkt
förtroende, därför att det alltid i första rummet afser
de sjukas bästa och så litet tänker på egen framgång.
Det är därför icke underligt, om särskildt från dessa
hans lärjungar strömmar honom till mötes en varm
och orubblig tillgifvenhet, och att de nu på hans
50-åra födelsedag känna det, som om det vore en
högtidsdag för hvar och en af dem, lika mycket som för
honom själf.
GUSTAF AF GEIJERSTAM †
Den 7 mars afled, efter en
kortvarig sjukdom, författaren Gustaf
af Geijerstam.
Född 1858, blef G. 1877
student i Uppsala och aflade efter
tvenne års studier fil. kand.-ex.
Tre år senare utkom hans
första bok, och från nu utöfvade
han en ymnig litterär verksamhet.
Det var emellertid ej
omedelbart han slog igenom — de
första arbetena fingo passera
tämligen obemärkta; först vid
utgifvandet af -Fattigt folk" (1884)
började, man verkligt lystra till
den unge författaren.
"Fattigt folk" med sina
träffsäkra lifstrogna
allmogeskildringar, samt de båda romanerna
"Erik Grane" och "Pastor
Hallin", äro de verk hvarmed G.
af G. gjorde sin största litterära
insats bland de unga realisterna
på 80-talet, hvilkas fanbärare
han blifvit kallad.
Med flera af sina nu skrifna
bondpjäser firade han välförtjänta
Kliché: Bengt Silfversparre.
GUSTAF AF GEIJERSTAM.
triumfer, men gick småningom in
på ett annat gebiet: själsmystikens
— tillvarelsemystikens, där han
mest uppburits och mest klandrats
— där publiken funnit idel
ädelstenar, har kritiken här och hvar
velat se similidiamanter.
Äfven som social skriftställare
gjorde sig G. bemärkt.
Hans intressen famnade
öfverhufvud allting; och allt syntes
kunna rycka honom med sig i
samma grad. Han ställde upp
stora problem i sina böcker, men
han kunde ock jämsides med dem
ägna samma intresse åt relativa
bagateller — däraf ojämnheten,
bristen på koncentration i hans
vekr. Hans mycket karaktäristiska
stil led ofta af en viss
tungrodd-het, som rent konstnärligt sedt
minskade njutbarheten af hans
böcker.
I utlandet var G., jämte Selma
Lagerlöf, vår mäst läste författare.
(Se äfven text och
helsides-portr. årg. II: 28.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
