Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 30, den 25 april 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid den nyligen af hållna,
med så stor spänning
motsedda Marathonlöpningen
i Newyork deltogo så
godt som alla de
förnämsta professionella löparne.
Förste man blef
fransmannen St. Yves (1), andre
italienaren Dorando (2), tredje
amerikanaren Hayes (3);
bland de öfriga bemärkta
löparne voro engelsmannen
Shrubb (1), amerikanarne
Longboat (5) (indian) och
Maloney(6>. Af dessa
uppgaf Longboat — som
all-mänt trotts blifva segrare —
efter 20 miles, Slirubb efter
22. St. Yves tid var 2
timmar, 40 min., 50 sek.
Som bekant har John Svanberg — hvilken icke deltog
denna täflan — senare i en försökslöpning öfverträffat
alla Marathonrekord.
Queensboro bridge, Newyorks största brobyggnad,
har i dagarna öppnats för trafik under en oerhörd
tillströmning af människor. Totalkostnaden för dess
byggande är 20 millioner dollars. Längd c:a 2,300 meter; den
totala vikten är c:a 37,500,000 kg. Bron, som är
uppdelad i 4 spårvägslinier, två upphöjbara järnvägslinier
två våningar, en 16 meter bred körbana och tvenne
gångbanor, hvardera om 5 meters bredd, har sin
dragning från East Fifty-ninth Street, Manhattan öfver East
River och Blackwell^ Island till Long Island City. — Som
ett kuriosum må nämnas, att vid öppningstillfället ägde
en gångtäflan rum å gångbanorna mellan pojkar och män,
flickor och kvinnor, där hvar och en bemödade sig att
vara den förste att komma öfver bron.
MARATHONLÖPNINGEN I NEWYORK
VÄRLDENS STÖRSTA BRO,
QUEENSBORO BRIDGE I NEWYORK.
s
Kfrer fntogrnfler
REVOLUTIONEN I TURKIET:
(Text till bilderna å sid. 471—473).
- I juli 1908 var det, som de ungturkiska
kommittéerna tvungo sultanen att återinföra författningen af 1876.
Men till Europas förvåning tilläto de honom utnämna
till storvisir den gamle Kiamil Pascha, som i stort
sedt icke delade deras åsikter. Så kom revolutionen
af februari i år — ungturkarna, illa åtgångna af Kiamil,
nödgade med tillhjälp af officerarne, flottan och den
del af armén, som var dem trogen, sultanen att
af-skeda Kiamil. Storvisir blef Hussein Hilmi pascha.
Och nu är en ny, blodig revolution i gång. Hypote-
serna om dess närmaste ursprung växla, men till dato
synes den förklaring ha det största foget för sig, enligt
hvilken det var den liberala unionen, som med
tillhjälp af reaktionärerna ville störta ungturkarne; den
lyckades för ögonblicket beträffande ungturkarne, men
lät i stället absolutismen, reaktionen komma, till makten.
Men ännu är större delen af armén — hela den
tredje armékåren, som är den största, den fjärde och
troligen den andra, samt därtill officerarne ur den
första — den nya författningen trogen.
Och den ungturkiska motrevolutionen, med Saloniki
och Adrianopel som främsta stödjepunkter, är redan i
Kliché i Kem. A.-B. Bengt Silfvtrtparre Sthlm—Gbg.
full gång. Marschen mot Konstantinopel har begynt
— Konstantinopel, som den första armékåren, utan
verkliga ledare, skall försvara mot "sultanen och den
rätta trons fiender’.
"Sultanen och den rätta tron" — det är gifvetvis
två faktorer af den yttersta vikt i denna kamp mellan
reformmännen och reaktionen i Turkiet. Hvad sultanen
beträffar tror man ju visserligen, att han hälst vill taga
egentlig position först när han ser hvaraf segern lutar;
men för militärrevoltens män är han "trons
försvarare" — den islamitiska tron, som icke ungturkarne
velat erkänna för sitt ajlt på jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
