Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 45, den 8 augusti 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
öorangernas jästa gyllene
festvin . . .
O, ni stolta Tahitimän! Ni
härligt blomstrande kvinnor! Min
penna är svag, mina ord äro små
inför eder fullkomning!
Som barn äro Tahitis kvinnor
och män i sina sinnen . . .
Oskyldigt glada ta de dagen, som
den kommer. Deras läppar le evigt.
Ögonens muntra skalk spelar
beständigt. Verkliga sorger ha de
inga, känna de inga. Lifvet är
en sorglös lek för dem. Så är
äfven kärleken. Och lifsförvärfvet.
Icke ens inför döden stanna de
för att vara allvarliga . . .
Blommor älska de högre än allt
annat. Högre till och med än
kärleken själf. Hvita blommor och
röda fläta de hvarandra i håret.
Gula blommor binda de i pareun
kring lifvet. Blommor af alla
färger bära de ständigt i händerna.
Blommor, blommor, blommor är
deras lif och lust och högsta glädje.
Kvinnorna sjunga vid himenen:
En blomma växer högst uppe på
Orofena.
Taulins prakt är blek mot den.
Då solen vaknar en arla morgon
kysser hon dess hjärta till lif,
och famnar henne sedan med sina
strålar
så länge dagen är . . .
WAIHIR1A, BERGSJÖ PÅ TAHITI.
Kliché: Bengt atlf*er$parr»,
FAARUMAIDALEN.
- 715
Klicks- Bengt Sitfvertparrt.
Men då kvällen
mörknar,
dör blomman
ljuft,
domnar hon bort
för evigt . . .
O, min älskade,
att du vore
solen
och blomman
jag. . .
Hvarpå
männen svara:
Solen skalkas.
Solen skalkas.
Hon kommer
och flyr och
kysser
ständigt nya
munnar.
Ty blommorna
äro otaliga
som droppar
i hafvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
