- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 10 (1908/1909) /
738

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 47, den 12 september 1909 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CARL JAKOB MAGNELL.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

Den tekniska undervisningen i vårt land står för
närvarande inför en genomgripande
omorganisationsuppgift. Man fick en försmak däraf vid årets
riksdag icke blott genom der. k. propositionen om en
fullständig nybyggna i åt Tekniska högskolan, utan
ock genom den motivering, som framfördes mot ett
bifall till denna proposition innevarande år, den
motiveringen nämligen, att det nu borde sörjas för ett
organiskt sammanhang mellan den lägre och högre
tekniska undervisningen, så att en omedelbar
öfvergång från den förra till den senare utan hämmande
och tidsödande mellanstudier möjliggjordes. Under
sådana omorganisationsperioder ligger mera än annars
makt uppå, att den, som iniehar uppdraget såsom
vår förnämsta tekniska läroanstalts föreståndare, är i
besittning af sådana egenskaper, som sätta honom i
stånd att föra med sig och leda. På många den
tekniska undervisningens vänner verkade derför ock
underrättelsen om prof. Anders Lindstedts afgång från
rektoratet i sammanhar. g med hans inkallande i den
nybildade regeringsrätten nedslående; med sina ganska
omfattande parlamentariska törsänkningar och sin på
alla håll erkända personliga auktoritet syntes han
mera än de flesta skickad att föra Tekniska högskolans
talan vid den reorganisation, som förestår. Men med
allmän tillfredsställelse var det ock man några veckor
senare förnam, att det var föreståndaren för fackskolan
för väg- och vattenbyggnad skonst, professorn i
väg-och brobyggnadskonst vid högskolan Carl Jakob.
Magnell, som korats till hans efterträdare. Ty äfven
han syntes i rikt mått vara i besittning af de
egenskaper, hvaraf det nu gjordes behof.

Carl Jakob Magnell är född i Kristinehamn den
19 maj 1857. Vid aderton års ålder blef han elev
vid Teknologiska institutet, såsom högskolan då
kallades, och utexaminerades därifrån 1879. Till en
början vann han nu under två års tid anställning vid
Hjälmaren—Kvismarens sjösänkningsbolag och hade
därefter sysselsättning dels såsom ingenjör, dels såsom
arbetschef vid hvarjehanda andra väg- och
vattenbyggnadsarbeten, företrädesvis vattenregleringar. 1885 drogs
emellertid hans intresse till den tekniska undervisningen.
Nämda år blef han nämligen lektor i byggnadskonst,
beskrifvande och praktisk geometri samt linear- och
croquisritning vid tekniska elementarskolan i Borås och
gjorde sig i denna egenskap bemärkt som en synnerligen
framstående lärarekraft. Tio år verkade han här, tills
han år 1895 vann transport till lektoratet i mekanisk
maskinlära och mekanisk teknologi vid tekniska
elementarskolan i Norrköping.

Hans vistelse här blef emellertid icke lång. Redan
efter tre års förlopp öfvertog han nämligen
ställningen såsom trafikchef samt ban- och maskiningenjör vid

Tre veckor hafva förflutit, sedan H. 8 D. senast kom
sina läsare till handa. När dess föregående nummer
gick i press, stod den sociala jättestrid redan i full
låga, som till synes småningom uppblossat ur några
mindre betydande konflikter inom ett par särskilda
yrken, men som i själfva verket utgjorde ett utbrott
af den under askan dolda eld, som under åratal närts
af den oupphörligt skärpta spänningen mellan
arbetsgivarnas och arbetarnas stora landsorganisationer.
Svenska arbetsgifvareföreningen gaf första signalen till
denna jättestrid genom proklamerandet af en lockout,
hvars utvidgning till allmän ställdes i utsikt. Men
ännu innan denna lockout hunnit sättas i verket, gaf
fackföreningarnas organisation sitt svar i form af en
uppfordran till allmän strejk från arbetarnas sida icke

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga
järnvägsaktiebolag och ledde därvid äfven i egenskap af arbetschef
denna ursprungligen smalspåriga järnvägs ombyggnad
till bredspårig 1898—1900.

Magnell var sålunda utrustad med mindre vanlig
erfarenhet såväl å det praktiska området som inom
den lägre tekniska undervisningen, då han 1903 utan
ansökan kallades att intaga sin nuvarande lärostol vid
Tekniska högskolan, på hvilken han sedan
framgångsrikt verkat, till han som nämdt innevarande år
förordnades till högskolans rektor. Detta förordnande
medför emellertid ingen förändring i hans lärareställning.

Om Magnells ståndpunkt i de brännande
organisationsfrågorna för dagen är intet med visshet kändt.
Hans praktiska intressen och hans långvariga
verksamhet vid och därigenom förvärfvade noggranna
bekantskap med de lägre tekniska läroverken anses dock
tillåta en förmodan att han icke hör till dem, som genom
ett absolut kraf på mogenhetsexamen som villkor
för inträde vid Tekniska högskolan vilja försvåra
ingenjörsutbildnings vinnande för dem, hvilka först vid
framskridnare ålder haft mod eller medel att bestämma
sig därför.

Utanför sin egentliga karriär har Magnell framför
allt varit verksam vid uppgifter, som framställt sig i
sammanhang med statens öfvertagande af
Trollhättefallen och dessas utnyttjande som kraftkälla. Åren
1899—1903 var han sålunda k. m:ts och kronans
tekniska biträde vid de då inledda stora rättegångarne
angående äganderätten till vissa af Trollhättefallen
och efter sin professorsutnämning insattes han 1905
som ledamot i styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk samt förordnades 1908 likaledes till
ledamot i den nyupprättade k. vattenfallsstyrelsen.

Hans erfarenheter som järnvägstekniker togos i
anspråk af k. m:t, då han 1904 förordnades till ledamot
af den då tillsatta s. k. trafiksäkerhetskommittén.
Härvid kom honom väl till pass, att han 1905 genom
anslag af Svenska järnvägsföreningen sattes i stånd
att företaga en längre studieresa till Tyskland,
Frankrike, Belgien och England för inhämtande af
kännedom om järnvägsdriftens utveckling i nämda länder.

Ställningen som Tekniska högskolans rektor är
kanske mindre lysande än den motsvarande posten vid
universiteten. Den är icke omgifven af dennas
genom århundradens traditioner förlänade nimbus ocn
är ej utrustad med några ämbetsvärdigheten
symboliserande emblemer. Men skall den mätas i nationell vikt
och betydelse, lutar vågskålen snarast öfver just till
dess förmån. Och Tekniska högskolan är förvisso att
lyckönska, som till denna plats varit i tillfälle
presentera en man med Carl Jakob Magnells gedigna
personliga egenskaper.

blott hos de arbetsgifvare, hvilka tillhöra den nämda
arbetsgifvareorganisationen, utan öfver hufvud i hela
landet med undantag allenast för de arbetaregrupper,
som hade att upprätthålla de allra oumbärligaste
samhällsfunktionerna: vattenservering, renhållning,
belysning.

I hvilken utsträckning denna uppfordran efterkoms,
är allmänt bekant. Med rent af elementär kraft grep
arbetsinställelsen ikring sig och omfattade redan
under första veckan icke långt ifrån tre hundratusental
män och kvinnor. Äfven arbetaregrupper, som på
grund af aftal förbundit sig att under aftalstiden afstå
från arbetsinställelsevapnet, rycktes med liksom i kraft
af en oemotståndlig impuls. Så nedlades arbetet också
å landets samtliga boktryckerier på ett par undantag

AUGUSTI 1909.

— 738 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:20:41 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvar8dag/10/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free