- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 12 (1910/1911) /
165

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 11 December 1910 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAROLINSKA INSTITUTET.

MED ANLEDNING AF DESS JUBILEUM DEN 13 DEC. 1910. FÖR H. 8. D. AF PROF. ERIK MULLER.

ftfAtt 8 DAIIS FOTOGRAF J STHLM KtieSt Bengt Sit/reripmrrt.

KAROLINSKA INSTITUTET. — INSTITUTETS REKTOR, PROF. GREFVE KARL MÖRNER.

De svenska universitetens organisation
grundar sig på principen af de fvra
fakulteternas inbördes samhörighet och
förening till ett organiskt helt med den dubbla
uppgiften att odla vetenskaperna och
genom undervisning utbilda de fackmän,
som staten behöfver för de lärda vrkena.
Karolinska mediko-kirurgiska Institutet,

vårdsmaterial, utvecklade sig Institutet,
som år 1822 erhållit namnet Karolinska
mediko-kirurgiska Institutet, så småningom
från sin första mera blygsamma ställning af
militärmedicinsk läroanstalt till en med
universiteten jämbördig inrättning. 1861
erhöll Institutet rätt att anställa
med.-lic.-examen sedan kirurgie-magisterexamen

som den 13 december d. å. firar sin 100-åriga
tillvaro. bildar ett undantag härifrån så tillvida som det
ined universitetens uppgift bildar en fristående
läroanstalt till den medicinska vetenskapens förkofran och
undervisning. Orsaken härtill ligger däri, att Institutets
uppkomst framgått ur ett uteslutande praktiskt behof
och att Institutet utvecklat sig i det närmaste samband
ined hufvudstadens sjukvårdsanstalter och läkarekår.

Det på 1700-talet länge kända krafvet att erhålla
dugliga militärläkare under de ständiga krigen
föranledde den såsom utmärkt organisatör berömde
hufvudstadsläkaren Carl Trafvenfelt att vid 1809 års
riksdag motionera om inrättande af ett institut för
snabb utbildning af läkare för hären och flottan.
Efter anslag af ständerna beslöt Kungl. Maj:t äfven
den 13 december 1810 att ett institut till "danande
af skickliga fältläkare" skulle inrättas med tvenne
professurer af hvilka den ena i medicinens
teoretiska delar, den andra i utöfningen af såväl utvärtes
som invärtes läkarevetenskapen. Till innehafvare
af dessa professurer utsågos E. Gadelius och C.
F. Weltzin. Med denna läroanstalt, som senare
erhöll namnet Medico-chirurgiska Institutet,
förenades 1813 den undervisningsinrättning, som var
förbunden med landets centrala medicinska myndighet
sundhetskollegium och som omfattade trenne
professurer nämligen i anatomi, förlossningskonst samt
i kemi och pharmaci. Genom reglemente af 1815
organiserades Institutet, som en verklig medicinsk
läroanstalt, som hade att utbilda kirurgie magistrar.
Antalet professurer var nu sex. Eftèr häftiga
strider med universitetens medicinska fakulteter,
hvarvid från universitetshåll det gällde att häfda den
ofvannämda principen för Sveriges högre
undervisning, under det att Institutets existensanspråk
grundade sig på bearbetandet af hufvudstadens stora sjuk-

upphört samt ställdes under öfverstyrelse af Kanslern
för Uppsala universitet. 1874 tillkom rättigheten att
äfven fä anställa med.-kand.-examen samt att bedöma
afhandlingar för erhållande af medicine-doktorsgrad.
Först 1906 vanns full likställighet med
universitetsfakulteterna, då tillåtelse att utdela
medicine-doktors-graden förlänades Karolinska Institutet.

1 öfverensstämmelse med den medicinska
vetenskapens starka utveckling och specialisering under det
gångna århundradet har professurernas antal ökats
betydligt. Institutet äger nu 22 professorer, 4 laboratorer.
1 prosektor och 2 biträdande lärare samt 30 docenter.

Såsom redan är nämndt, grundar sig Karolinska
Institutets tillvaro såsom undervisningsanstalt på
utnyttjandet af de stora i hufvudstaden varande
sjukvårdsinrättningarna för den medicinska
undervisningen. Att Karolinska Institutet därjämte blifvit en
medicinsk kulturanstalt och icke stannat enbart på
läkareskolans stadium beror på de personligheter,
som länkat dess tidigare öden och tryckt sin prägel
på dess verksamhet. Såsom Institutets
vetenskaplige grundläggare framstår ingen mindre änden store
kemisten J. Berzelius, som under de första åren af
dess tillvaro var professor i kemi och härunder
utförde kanske det förnämsta af sin vetenskapliga
lifsgärning. I hans fotspår trädde Anders Retzius, som
vann världsrykte såsom anatomisk forskare och
genom sin glänsande läraretalang inverkade på hela
svenska läkarekårens medicinska uppiostran. Jämte
Anders Retzius verkade med stor framgång i samma
tidsskede Magnus Huss, P. H. Malmsten, F. F. Berg
och C. G. Santesson såsom lärare och forskare vid
Institutet. I en senare period äro med Institutets
vetenskapliga utveckling framförallt förbundna namnen
Chr. Lovén, Axel Key, Gustaf Retzius, R. Tigerstedt
och J. Widmark. " (Forts, å nästa sid.)

- 165 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/12/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free