Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23. Den 5 Mars 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
KOMMERSERÅDET OCH
POLITIEBORGMÄS-TAREN DANIEL PETTERSSON, ordförande
i Handelssocieteten 1765—1S02. — Originalet,
måladt af Scheffel, tillhör hofkamreraren C. E.
Pettersson. (Daniel Pettersson är den förste
bland societetens ordförande, af hvilken något
porträtt existerar.)
klirb*. /O171 .Siyuertpam.
KONSUL C. A. KJELLBERG,
"Handelsföreningens nuvarande ordförande.
Foto. Jomaon.
HANDELSBÖRSEN I GÖTEBORG.
F.-to. Jn„a*o». ’Ib,,.
Den 22 februari kunde Göteborgs Handelsförening
fira det i de svenska
köpmannasammanslutningarnas historia enastående jubileum, hvartill en
kvarts-tusenårig tillvaro berättigar. Den 22 februari 1661
äro nämligen stadgarna gifna för det Köp- och
Handelsgille, hvilket allt sedan dess, om ock under
växlande namn och med olika verksamhetsuppgifter,
fortbestått genom tiderna, tills det 1846 framträdde
som Handelsföreningen i Göteborg, hvars
fullmäktige sedan 1905 tillika utgöra Göteborgs
Handelskammare.
Det är emellertid oriktigt att antaga, att detta
Köp- och Handelsgille varit en motsvarighet till hvad
nutiden kallar handelskammare. En modern
handelskammare afser dels att vara en representation för
köpmannaintresset på platsen gentemot regering och
myndigheter, dels att tjänstgöra som ett hjälporgan åt
den centrala näringsförvaltningen. Det ursprungliga
Köp- och Handelsgillet i Göteborg ställde sig ingen-
dera af dessa uppgifter, utan var bildadt efter
mönstret af de just då i högsta flor stående
handtverks-skråna och handtverksgillena. Af dess stadgar
framgår, att det satt som sin förnämsta uppgift att häfda
den tidens högsta näringspolitiska grundsats: att
hvar och en skulle ärligen försörja sig af sitt
ämbete, men icke göra intrång på andras. Gillet skulle
alltså verka för, att inköps- och afsättningsvillkor
blefvo någorlunda lika för alla, att grosshandeln
eller hökeriet icke inkräktade på detaljhandeln och
att handelsparteringen upprätthölles, d. v. s. att
vik-tualiehandlanden icke förde järnvaror eller kläde och
tvärtom. Desutom ordnade gillet tillträdet till
handelsrättigheter i staden och i sammanhang därmed
lärlingsväsendet: ingen fick nedsätta sig som
köpman i staden, utan att ha tjänat som "pojke" i åtta
år och som "kiöpswen" i fyra år.
Från Köp- och Handelsgillets tid äro inga
protokoll bevarade. Detta är däremot fallet med proto-
- 361 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
