Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27. Den 2 April 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL HERSLOW.
t:li. porträttet .4 föregående s/da.
Den 3 april fyller f. talmannen i Andra kammaren,
ordföranden i Skandinaviska Kreditaktiebolaget, d:r
Carl Herslow i Malmö 75 år.
Carl Christian Peter Herslow är född i Karlskrona
den 3 april 1836 och son till dåvarade komministern
därstädes, sedermera kyrkoherden i Brösarp Niclas
Göran Herslow, tillhörande en gammal skånsk släkt,
hvars flesta medlemmar ägnat sig åt kyrkans tjänst,
och hans maka, född Liljeborg, en halfsyster till den
berömde zoologen, prof. Wilhelm Liljeborg i Uppsala.
Student i Lund 1854 promoverades han där redan
1859 till filosofie doktor med andra hedersrummet.
Hans första tanke var att ägna sig åt fortsatta
studier i sitt hufvudämne, estetik med modern litteratur,
och han företog äfven i detta syfte flera utländska
resor. Lyckligtvis för vårt politiska och ekonomiska
lif blef emellertid Carl Herslows bana icke
universitetslärarens. Väl valde han närmast pedagogens,
i det han 1862 öfvertog ledningen af det af C. J.
Meijerberg grundade Göteborgs lyceum och tre år
senare mottog utnämning till ett lektorat i moderna
språk och modersmålet vid Malmö högre allmänna
läroverk. Ehuru utrustad med en mindre vanlig
lärarebegåfning, vände han sig emellertid snart åt
annat håll, där hans utomordentliga praktiska
egenskaper bättre skulle komma till sin rätt. 1
samråd med vänner i Lund, bland hvilka må nämnas
t. ex. Martin Weibull och Fredrik Braune,
grundade han nämligen icke långt efter sin ankomst till
den skånska hufvudstaden södra Sveriges första
dagliga tidning, Sydsvenska Dagbladet. Dettas första
nummer utkom den 29 april 1870. Tidpunkten för
starten syntes egendomligt väld, men den politiska
konjunkturen kom det nya pressorganet till hjälp,
inom ett par månader utbröt nämligen fransk-tyska
kriget med dess spännande händelseförlopp. Genom
ett utsträckt anlitande af telegrafen, genom sin i
postalt hänseende synnerligen gynnsamma
utgifnings-ort och genom sin hufvudredaktör intelligenta och
energiska bearbetning af det inlöpande
nyhetsmaterialet, vann Sydsvenska Dagbladet på kort tid
anseende som den snabbaste och pålitligaste
rapportören från krigsskådeplatsen, och tidningen, som den
1 juni räknade endast 700, kunde redan den 1
november glädja sig åt 2,700 prenumeranter, ett för en
dåtida landsortstidning hardt när enastående resultat.
Föjande år inköptes och förenades med
Sydsvenska Dagbladet B. A. Cronholms "Snällposten"
hvarefter "Sydsvenska Dagbladet Snällposten", som
namnet nu "blef, tog i besittning den alltjämt
obestridd lämnade platsen som södra Sveriges största
och inflytelserikaste tidning. Chefskapet för denna
visade sig snart kräfva sin man helt och hållet och
1874 lämnade Herslow lektoratet för att en tid
framåt så godt som odeladt ägna sig åt publicistik och
offenligt verksamhet. Allt mer och mer ägnade
han sin kraft åt de kommunala uppgifterna i Malmö
och 1875 mottog han dessutom inval i riksdagen,
hvars Andra kammare han sedan i egenskap af
representant för Malmö stad med undantag för 1887 års
båda riksdagar oafbrutet tillhörde t. o. m. 1893.
Till sin politiska hållning moderat-liberal och
värnpliktsvän kom Herslow här till en början knappast
att intaga den ställning, hvartill hans ovanliga
parlamentariska kapacitet berättigade; härför lade
landtmannapartiets öfvervälde i kammaren vid denna tid
afgörande h nder i vägen. Men med den stora
tull-s.ridens uppblossande och landtmannapartiets spräng
ning vände sig bladet. Herslow, frihandelns
obetingadt talangfullaste och slagfärdigaste företrädare i
kammaren [blef nu den frihandelsvänliga centerns
ordförande "och i själfva verket ledare af koalitienen
mellan denna och gamla landtmannapartiet. När
denna koalition genom 1890 års val återvunnit
majoriteten i kammaren, invaldes Herslow i
bevillningsutskottet och blef dess ordförande, i hvilken
egenskap han utöfvade det största inflytande. Sitt
sista stora inlägg som riksdagsman gjorde han, då
han 1891 hindrade antagandet af den odugliga k.
härordningsproposition, hvilken, som han riktigt
framhöll, skulle skapat ett försvar for tullsystemet
utan att gifva ett försvar för landet.
Följande år tog emellertid d:r Herslow plats i
talmansstolen, därtill kallad af sin tullpolitiske
motståndare, men personlige vän, statsminister Boström.
Som talman älskade han att i de grundlagsenligt
föreskrifna anförandena inför tronen framkasta
programmatiska satser. Särskildt berömdt blef hans
tal vid 1892 års urtima riksdags öppnande och de
däri innehållna på rösträttsfrågans snara upptagande
till lösning syftande orden: "Enig torde denna
kammare snart stå i den förhoppning, att vi med väl
afvägda, men fasta steg må närma oss den dag, då
uti den stora medborgarhär, som i farans stund
skall rycka fram, hvarje man eldas af medvetandet,
att han äger hel medborgarrätt i det fosterland, för
hvars lif han går att insätta sitt eget".
Men redan följande år lämnade han det
parlamentariska lifvet. Efter Jakob Agardh kallades han till
ordförande i Sveriges då för tiden största enskilda
pänninginrättning, Skånes Enskilda Bank, och denna
ställning var oförenlig med riksdagsmannaskapet.
I "Sydsvenska Dagbladet" framkommo emellertid
alltemellanåt artiklar af hans hand i dagens stora
frågor, lätt igenkännliga genom klarheten i stilen,
realismen i bedömandet af läget, den höga idealism,
hvilken i dem utgjorde måttstocken för den politiska
domen, och sin i ordets bästa mening moderata
åskådning. Föst den 30 sept. 1907 lämnade han
definitivt redaktörskapet i andra händer.
Längre än på det politiska området fortfor han att
verka pä det kommunala. Jämte Gottfrid Beijers
skall namnet Carl Herslow intaga en obestridd
främsta plats i Malmös glänsande utvecklingshistoria
under 1800-talets sista och 1900-talets första åriionde.
1 trettiotvå år var han ledamot af stadens
kommunalrepresentation, i fjorton (1891 —1904) dennas
ordförande. Det är under denna tid Malmös
järnvägsnät utbygges, dess hamn nyskapas, dess
framryckning äger rum till platsen som en Köpenhamns
verkliga medtäflare vid Sundet. D:r Herslows insatser
härvid kunna knappast öfverskattas.
Hufvudparten af hans enskilda verksamhet tillföll
helt naturligt under denna tid Skånes Enskilda Bank.
Det var en glänsande utveckling denna under den
Herslowska régimen genomgick, både i afseende på
de egna fondernas ökning och som
depositionsbank, i hvilken sistnämda egenskap den intog
främsta rummet icke blott i Sverige utan äfven i
Norden. Styrelseledamot sedan 1878 blef han som ofvan
nämdt ordförande i styrelsen 1893, och då banken
den 1 dec. förlidet år uppgick i landets främsta
aktiebank, följde d:r Herslow med som ordförande äfven
i den utvidgade bankens styrelse. Genom sin
ställning som det stora finansinstitutets ledare kom
Herslow tillika att utöfva en kraftigt främjande
inverkan på särskildt de skånska industriernas
utveckling och vardt styrelseordförande eller
styrelseledamot i en mängd" af de äldre och nyare
"företagen i vår sydligaste provins.
Den vördnad och tacksamhet, hvarpå d:r Herslow
genom sin sällsynt verksamma och allmäntgagneliga
verksamhet förvärfvat anspråk, skall helt visst också
på 75 årsdagen taga sig uttryck bredvid den
mångfald hyllningar, hans vänsälla personlighet kommer
att inbringa honom.
- 418 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
