Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 30. Den 23 April 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. O. NORDENSVAN.
TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Den 7 april fyllde en af vårt lands främste
militära skriftställare, öfversten och chefen för
Värmlands regemente C. O. Nordensvan 60 år.
Carl Otto Nordensvan är nämligen född den 7
april 1851 i Stockholm, äldste son till dåvarande
kaptenen, sedermera generalmajoren Otto
Nordensvan och hans maka, Louise Hildegard Roos af finsk
borgarsläkt. Ätten härstammar från Finland; den
kan följas tillbaka till en bonde Tomas Kettunen,
som lefde i Savolaks i början af 1500-talet. Dennes
afkomlingar genom fem led voro präster, hvarefter
familjen öfver den civila ämbetsmannabanan
förvärfvade sig adligt, en gren i Ryssland till och med
grefligt stånd (von Alopæus). "Till Sverige
öfverflyttade den först med Carl Nordensvans fader,
dennes broder Carl och kusin Victor, hvilka alla ägnade
sig åt militärtjänsten.
Så gjorde också Carl Nordensvan. Inskrifven som
kadett vid Karlberg 1867 utexaminerades han
därifrån på hösten följande år och blef den 11 dec. 1868
underlöjtnant vid Andra lifgardet. Sex år senare
utnämnd till löjtnant blef han aspirant vid
generalstaben och avancerade inom denna efter hvartannat
till kapten 1879, major 1889 samt öfverstelöjtnant 1892.
Under sin generalstabstid inlade Nordensvan
synnerliga förtjänster om det militära
undervisningsväsendet. 1 icke mindre än tolf år (1880 —92) var han
lärare i krigskonst och krigshistoria vid
krigshögskolan och vardt därefter under åtta år framåt (1892
— 1900) skolans chef. Härunder gjorde han sig känd
icke blott som en synnerligen dugande lärare utan
ock som en framstående författare af
militärpeda-gogisk och miliiärvetenskaplig litteratur. Mest
bekant är kanske af detta hans författarskap det högt
värderade arbetet "Handbok för svenska arméns
befäl", hvari redogöres för svenska arméns
organisation, förvaltning och tjänst i fred och i fält och
gifves handledning för de förnämsta slag af arbeten,
som förekomma under öfningar och i fred. Detta
arbetes värde framgår bäst däraf, att detsamma, som
första gången utkom 1879—80, sedermera upplefvat
ytterligare fem upplagor, den sjätte förlidet år.
Vidare utgåfvos 1879 "Öfversikt’af Rysslands
härorganisation", 1886 "En vandring öfver slagfälten i
Sachsen", 1891 "Vapenslagens stridssätt", 1893
"Kriget och krigsinrättningarna", 1894 "Studier öfver
Mainfälttåget", 1895 "Fransk-tyska kriget 1870-71"
samt framför allt 1898 praktverket "Finska kriget
1808—09". 1 detta sistnämda har Nordensvan skänkt
den svenska allmänheten en på samma gång
populär och på modern krigshistorisk forskning byggd
framställning af sina finska förfäders tappra kamp
mot öfvermakten, hvilken hör till vår litteraturs
yppersta på detta område. Om den mängd
tidskriftsuppsatser och smärre skrifter Nordensvan
dessutom strött i kring sig skall här endast i
korthet erinras. Jämsides med sin läraretjänst bestred
Nordensvan 1885 - 88 befattningen som stabschef
vid fjärde militärdistriktet och 1889-91 samma
befattning vid fem e arméfördelningen samt 1891—92
sous-chefskapet vid landtförsvarsdepartementets
kommandoexpedition.
Under sin tjänstgöring i generalstaben hade
Nordensvan 1882 befordrats till kapten i Andra lifgardet
och 1896 till öfverste i armén. Fyra år senare
mottog han utnämning till chef för Värmlands regemente,
i hvilken egenskap han förvärfvat sig stor popularitet
äfven utanför militära kretsar genom det intresse
han lagt i dagen för skytterörelsen. 1 många år
har han varit Värmlandsskyttarnes representant i
Skytteförbundens öfverstyrelse.
1 Karlstads kommunala lif har öfverste
Nordensvan tagit liflig del. Ledamot af stadsfullmäktige
har han under en längre tid varit dessas vice ordt.
Förläggningen till landsorten har icke verkat
hämmande på Nordensvans litterära alstringskraft. Redan
1903 var han färdig med "Värmlands regemenies
historia" och allmänt bekanta äro de intressanta och
tankeväckande inlägg rörande vår försvarsfråga, hvilka
allt emellanåt varit synliga i den periodiska pressen.
Till vidstående portr:
MODER OCH DOTTER SOM SAMTIDIGA DEBUTANTER
TEATERN: Fru Ebba Kempe — fröken Gerda Kempe.
Sällan, om någon gång, torde förr i vàr teaterhistoria det
inträffat att moder och dotter ungefär samtidigt gjort sin entré
pà scenen. Sà blir emellertid nu fallet, i det att fru Ebba Kempe,
änka efter den för några àr sedan aflidne lektor A. Kempe i
Västerås, den 1 sept. skall debutera i Norrköping vid direktör
Carl Barcklinds sällskap, som Hanna Glavari i "Uen glada
änkan", medan fröken Gerda Kempe inom kort torde debutera i
"Bakom Kuopio* a Lilla Teatern i Stockholm.
Nedanstående bild.
INTERIÖR FRÅN DEN FÖRSTA STÖRRE SVENSK-AMERI
KANSKA KONSTUTSTÄLLNINGEN, i svenska klubbens
Chicago nyligen fullbordade klubbhus. 26 af Svensk-Amerikas
till ett 50-tal uppgående kända konstnärer äro här representerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
