Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 36. Den 4 Juni 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VICTOR MOLL.
TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Den 30 maj kunde Sveriges allmänna
hypoleksbank fira minnet af sin 50-åriga tillvaro.
För nutidens Sverige med dess högt utbildade
kreditsystem är det hardt när obegripligt att förstå,
att det ännu för femtio år sedan icke i vårt land
fanns någon allmän bankinrättning för
tillgodoseende af fastighetsägarnes kreditbehof, desto
obegripligare, när man erinrar sig, att
sparbanksväsendet, som numera synnerligen verksamt deltager vid
detta behöfs fyllande, då ännu befann sig i sin
första utveckling. Det \ar emellertid så, om man
undantager, att riksbanken denna tid i strid med
sin egentliga uppgift äfven i någon mån befattade
sig med fastighetskredit. Visserligen hade den
bekante oppositionsmannen, prosten grefve F. B.
Schwerin redan vid 1815 års riksdag väckt förslag om
grundandet efter mönster från de preussiska
hypotekskas-sorna af kreditkassor för belåning af inteckning i
jordbruksfastighet, men detta förslag föll både då och
vid följande riksdag, där det ånyo hade framlagts.
Visserligen hade hvarjehanda andra projekt vunnit
ständernas gillande, men dessa hade visat sig
dödfödda, såsom fallet gärna blir då välmeningen ger
sig åstad utan stöd af fackkunskapen. Åtskilliga
hypoteksföreningar inom särskilda landskap hade
dock bildats, att särskildt märka den synnerligen
liis-krattiga Skånska hypoteksföreningen redan år 1836.
Men dessa föreningar gjorde nästan ondt värre
genom den konkurrens de åstadkommo på
lånemarknaden, och vid 1859— 60 års riksdag lyckades
ändtligen centralisationstanken komma till genombrott.
Den stötte dock på motstånd både från Skånes och
Älfsborgs hypoteksföreningar och vid det
konstituerande sammanträdet den 24 maj 1861 voro endast
Ostgöta hypoteksförening för 5 mill. kr.,
Mälarpro-vinsernas för 4 mill. kr., Värmlands för likaledes
4 mill. kr. samt Smålands för 6 mill. kr. anmälda
till deltagande. De öfriga kommo emellertid snart
efter och nya bildades, så att organisationen snart
omfattade hela riket.
Hvilken rask utveckling Sveriges allmänna
hypo-teksbank sedan dess genomgått är allmänt bekant.
Redan 1870 hade dess upplåning öfverstigit 100
mill. kr., 1879 200 mill. kr., 1884 300 mill. kr., tills
slutligen dess maxim iupplåning inträffade 1888 med
öfver 343 mill. kr. För närvarande stiger dess
upplåning till ungefär jämt 300 mill. kr.
Med anledning af dagen återgifver H. 8 D. på
första sidan bilden af Sveriges allmänna
hypoteks-banks nuvarande verkställande direktör och
egentlige ledare Victor Moll.
Victor Ludvig Moll är född i Stockholm den 24
juli 1858, näst yngste son till grosshandlaren
därstädes John Adam Moll och hans maka Anna Sophia
Beskow. Fädernesläkten är af holländskt ursprung:
Victor Molls farfars far medföljde som liten gosse
sin moder hit vid midten af 1700-talet, då hon,
vorden änka, i Stockholm knöt en andra
äktenskapsförbindelse. Han blef här grosshandlare.
Äfven på mödernet räknar Moll köpmansanor. Själf
valde han tidigt banktjänstemannens yrke, blef 1886
bokhållare i Sveriges allmänna hypoteksbank, sju
år senare kassör därstädes och år 1897 kamrerare.
Häru.ider gjorde han sig snart känd äfven i vidare
kretsar genom grundliga banktekniska insikter, men
äfven genom omfattande allmänna intressen,
hvilket gjorde, att han, som hyllade utprägladt liberala
åsikter, vid fyllnadsvalet å Östermalm 1901 efter
dåvarande landshöfdingen i Gäfle, numera
civilministern grefve Hugo Hamilton invaldes i Andra
kammaren.
Redan vid sin första riksdag tilldrog sig Moll upp-
märksamhet genom flera motioner, bland hvilka
särskildt märktes en af honom framburen, hvari
stockholmsriksdagsmannen M. F. Nyström och
göteborgsrepresentanten K. G. Karlsson förenat sig, hvilken
blef af väsentlig betydelse för Trollhättefallens
öfvertagande och utnyttjande af staten själf:
regeringen hade då föreslagit utarrendering af den
staten tillhöriga vattenkraften åt enskilda, men förslaget
föll. Det anseende och det förtroende, Moll sålunda
alltifrån början inom riksdagen förstått förvärfva sig.
ökades år från år under de ytterligare två-valperio
der, under hvilka han mottog val till Andra
kammaren, ja, man kan i viss mån säga, att hans
"riks-dagsbefordran" var enastående. Vid 1903 års
riksdag blef han sålunda suppleant i bankoutskottet,
vid 1904 års suppleant i riksgäldskontoret, vid 1905
års ordinarie riksgäldsfullmäktig, vid 1906 års
ordinarie ledamot i bankoutskottet, vid 1907 års
ordinarie ledamot i konstitutionsutskottet och slutligen
vid 1908 års riksdag ordinarie ledamot i
bevillningsutskottet. 1906—08 tillhörde han liberala
samlingspartiets förtroenderåd.
Att denna befordran var förtjänt, därom vittna
riksdagens protokoll och handlingar. De förra
bevara talrika gedigna debattinlägg af honom;
de senare innehålla lika talrika bevis på hans
initiativkraft. Redan vid 1903 års riksdag
frambar han förslag till den revision af
aktiebolagslagstiftningen, som sistlidet år kom till stånd. Vid
1Ä)4 års riksdag påpekade han, visserligen utan
resultat, oefterrättligheten i poststadgans
bestämmelser angående assurering af värdeförsändelser, i
det densamma å ena sidan kräfde assurering till
fulla värdet, å andra sidan uppställde gränser för de
belopp, till hvilka assurans medgafs, som på intet
sätt motsvarade den nutida affärsvärldens behof.
Och vid 1905 års riksdag väckte han motion dels
om rätt till förslagsinteckning i jordbruksinventarier,
som visserligen då afslogs men som innehöll en
riktig tanke, som i sinom tid säkerligen kommer
att realiseras, dels om reorganisation af
bankinspektionen. Af k. m:t fick han samma år säte i den
komité, åt hvilken sistnämda uppgift uppdrogs,
liksom i den, hvilken hade i uppdrag att omarbeta
aktiebolagslagstiftningen.
Den bekantskap, allmänheten sålunda gjort med
Victor Moll, hade till följd, att det icke väckte
synnerlig uppmärksamhet, att han, vid Th. Frölanders
1908 inträffade alltför tidiga frånfälle, den 5 maj
samma år kallades till dennes efterträdare som
verkställande direktör i Sveriges allmänna hypoteksbank.
Så mycket beklagligare kändes det, att till följd
häraf Andra kammaren för framtiden måste afvara
hans profvade kraft som målsman för det större
näringslifvet: hans nya ställning nödvändiggjorde, att
han måste undanbedja sig förnyadt mandat.
Jämte sin direktörspost i allm. hypoteksbanken
innehar Moll äfven andra betydelsefulla uppdrag i
det allmännas tjänst. 1 yngrë år (från 1889) hade
han varit kamrer vid enskilda järnvägarnas
pensionskassa, 1907 blef han dess verkst. direktör, 1909 dess
styrelses ordförande. Vidare är han sedan 1908 en
af de tre öfverrevisorna vid statens järnvägar.
Slutligen kvarstår han alltjämt som riksgäldsfullmäktig,
därmed markerande den nära förbindelsen mellan
vårt lands b.ida åtminstone hittills förnämsta
låneupptagande inrättningar. De i betraktande af
förhållanden å den internationella pänningmarknaden
synnerligen gynsamma lånevilkor, som vårt land
lyckats utverka under de senaste tre åren, vittna
godt om hans förmåga att fylla sin för vårt
ekonomiska lif synnerligen betydelsefulla post.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
