Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 39. Den 25 Juni 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF EKDAHL †.
TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Den 10 juni kom irån Södertälje underrättelse, att
en af stadens äldste och anseddaste köpmän, tillika
en af dess främste kommunalmän, grosshandlaren
Gustaf Ekdahl därstädes aflidit.
Gustaf Adalrik Ekdahl var född den 17 januari
1835 i Södertälje, där fadern var köpman. Tidigt
bestämdes det, att Gustaf skulle välja faderns yrke
och redan vid ej fullt uppnådda 13 års ålder blef
han t. o. m. — vid dess stiftande — medlem af
Södertälje Handelsförening. Från mars 1853 — alltså
från nyss fyllda 18 år — började han bedrifva egen
affärsrörelse, hvilken småningom blef en af stadens
mest omfattande och på grund af sin innehafvares
redbarhet och duglighet högst ansedda. Från
ståndsbröders sida vann detta också erkännande. Redan
1863 valdes han till vice ordförande i Södertälje
Handelsförening och två år därefter till dess
ordförande. 1884 märktes han bland stiftarne af
Sveriges Allmänna Handelsförening och blef under de
första femton åren denna första allmänna svenska
köpmannasammanslutnings ordförande, i hvilken
egenskap han inlade betydande förtjänster vid
ut-ormandet af föreningens "program.
Men Ekdahl fann långt ifrån tillräckligt arbetsfält
i sin egen affär. I tjugosju år från 1860 var ha.i
ordförande i Södertälje Sprithandelsbolag, från 1883
i Södertälje Telefonförening, under halftannat
årtionde i Södertälje badhotellaktiebolag, i nära tre
årtionden i. Södertälje boktryckeri- och
tidningsaktiebolag, sedan 1879 i Södertälje ångbåts- och
rederiaktiebolag, från 1876 i Södertälje
Petroleumhandelsbolag, vidare under en följd af år i
Södertälje Oljebruks- och Södertälje Oljefabriksaktiebolag,
att blott uppräkna de hufvudsakliga företag, i hvilka
han var den ledande själen. Blott af denna lista kan
man förstå, i hvilken hög grad Södertälje stads
vackra utveckling under de sista femtio åren varit
knuten till Ekdahls insatser i stadens näringslif
Icke mindre voro Ekdahls insatser på det
kommunala området. Allt sedan
stadsfullmäktiginstitutionens tillkomst 1863 var han ledamot af stadens
kommunalrepresentation, därvid under tjugotre år
stadsfullmäktiges ordförande. 1870 invaldes han af
staden i Stockholms läns landsting, var under
femton år dess vice ordförande och under trettio år
ordförande i dess hälsovårdsutskott. Alltifrån
tillkomsten af Södertälje lasarett 1868 var han
ledamot af dess styrelse, däraf under ett par årtionden
som vice ordförande. Likaledes var han under en
följd af år ledamot af styrelsen för Stockholms stads
och läns sjukhus Eira. I trettio år var han ledamot
och de sista åren ordförande i hälsovårdsnämnden,
i omkring fyrtio år ledamot af kyrko- och
skolrådet, i trettio år ordförande i sjömànshusdirektionen
samt i handels- och sjöfartsnämnden, i tolf år
ledamot af fattigvårdsstyrelsen samt i trettiofem år
ordförande i styrelsen "för Södertälje sparbank. Hela
stadens offentliga lif var länge förenadt i Gustaf
Ekdahls personlighet som i en brännpunkt. Och
irots mångfalden af de uppgifter, för hvilka han togs
i anspråk, blef han tack vare sitt goda hufvud, sitt
praktiska omdöme, sin energiska vilja och sin
utomordentliga noggrannhet oftast icke blott till formen,
utan äfven i realiteten den ledande kraften hvar
hälst han sattes. Samhället förlorade icke härpå.
Vänner och motståndare ha varit ense om, att
Sö-dertälje stad farit väl däraf, och visserligen hade
stadens borgmästare rätt när han vid Ekdahls
75-års jubileum sistlidet år framhöll, att namnet
Ekdahl ej någonsin skall utplånas ur hans födelsestads
häfder.
Vid nämda jubileum öfverlämnade Ekdahl till
Södertelje stad ett gåfvobref på 100,000 kr. att användas
till något för samhället allmänt gagneligt ändamål.
Äfven genom det efter stadens skyddshelgon
uppkallade S:t Ragnhilds gille, hvars förnämste stiftare
han var, har Ekdahl skapat sig ett beståndande minne,
icke minst genom därvid knutna
välgörenhetsinrättningar.
Under lång tid tillhörde Gustaf Ekdahl jämväl
riksdagen. Från 1880 t. o. m. 1887 års januaririksdag
representerade han i andra kammaren den underliga
stadsvalkretsen Enköping, Södertelje, Norrtelje,
Vaxholm, Öregrund, Östhammar och Sigtuna. På grund
af sin ställning till tullfrågan — han var anhängare
af rågtullen — blef han vid riksdagsupplösningen
sistnämda år icke omvald, men insattes på hösten
samma år af Stockholms läns landsting i första
kammaren, som redan vid hans första riksdag hedrade
honom med suppleantskap i konstitutionsutskottet,
ett uppdrag, som följande år utbyttes mot
suppleantskap i bankoutskottet. 1894—96 var Ekdahl
ordinarie ledamot af bankoutskottet. Bland frågor, för
hvilkas lösning Ekdahl i riksdagen verkade, må
särskildt nämnas butiksstängningsfrågan och frågan om
lagstiftning till förekommande af illojal konkurrens.
Vid den sista riksdag han bevistade — 1905 års —
lyckades han förmå första kammaren att gå med
på ett skrifvelseförslag i sistnämda ämne, som
likväl ännu icke ledt till resultat.
Gustaf Ekdahls lifsgärning är nu slutad. Den har
varit verksam och den har varit nyttig. Södertälje
stads historia skall särskildt minnas den; men äfven
vårt folk i dess helhet är skyldigt tacksamhet mot
män, hvilka med det otröttade nit som han sträfvat
för näringslifvets blomstring och nedlagt arbete i
det kommunala lifvets tjänst.
UTSTÄLLNINGEN I ARVIKA.
(Till illustr, på sid. 618.)
Arvika, fyllde den 17 dennes 100 år såsom
samhälle, och jubileet celebreras bl. a. med en
utställning, den första som ägt rum där.
Utställningsområdet, Tivoliplanen, som under vårfloden till stor
del stod under vatten, har nu bibringats ett särdeles
fagert utseende genom trädgårdsanläggningar o. dyl.
Utställningens hufvudfasad är förlagd åt den äldre
staden med entré genom industrihallen närmast
Kyrkogatan. Trots att af utställningsföremål från
platser utom Värmland egentligen endast lämnats
rum för separatorer, automatiska dryckeshoar,
såg-skärpningsmaskiner o. d., som icke tillverkas inom
länet, och ehuru särskild slöjdhall uppförts, synes
utrymmet komma att till fullo ta^as i anspråk.
Midt för Storgatan, som pendant till
industrihallen, är konsthallen förlagd, förbunden med den
förstnämnda byggnaden genom arkader.
Utställningens restaturant är i sin helhet
anordnad såsom automat, och såsom något
anmärkningsvärdt kan vidare anföras, att Arvikautställningen
torde vara den första "spritfria" exposition i vårt
land. Totalkostnaden för jubileumsutställningen
anses uppgå till omkr. 40,000 kr.
Vid den i samband med utställningens öppnande
anordnade minnesfesten, som ägde rum i närvaro
af större delen af stadens egna 5,000 invånare och
ett 10,000-tal främlingar, hölls högtidstalet af
stadsfullmäktiges ordförande, fabrikör P. Andersson.
Utställningen öppnades setlare på dagen af
landshöfding G. Dyrssen.
- 610 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
