Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 51. Den 17 September 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGVE SJÖSTEDT.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA,
Allt sedan Linnés dagar har den svenska
nationen i förhållande till sin storlek riktat
naturvetenskaperna med flera djärfva och framgångsrika
forskningsresande än någon annan. Allmänheten fäster
sig kanske i främsta rummet vid dem bland dessa,
som lyckats framtränga till hittills obekanta nejder
och skildrat hittills okända folk — de geografiska
och etnografiska upptäckarne. Ur vetenskaplig
synpunkt likvärdiga med dem äro emellertid växt- och
djurrikenas rannsakare, utforskarne af bergens
innandömen, jordlagrens skiftande beskaffenhet, alla de,
som på olika sätt bidraga till att afslöja vår planets
hemligheter för det forskande människoögat. Bland
dessa forskningsresande intages i närvarande
generation ett af de främsta rummen af den man, hvars
bild i dag återgifves på H. 8 D:s första sida.
Bror Yngve Sjöstedt är född i Hjo den 3 aug.
1866, son till handlanden därstädes, Anders Gustaf
Sjöstedt och hans maka Emma Gustafva Forsell.
Efter att ha bestått mogenhetspröfning vid
Jönköpings högre allmänna läroverk blef han 1886
student i Uppsala, där han från början med ifver och
framgång ägnade sig åt zoologiska studier, hvilka
han sattes i tillfälle att bedrifva äfven i utlandet
såsom i Paris och Cayeux-sur-mer i Normandie. Efter
att 1890 ha aflagt fil. kand.-examen och tillbragt en
kortare tid vid Kristinebergs zoologiska station
mottog Sjöstedt endast 24-årig af
Vetenskapsakademien sitt första vetenskapliga reseuppdrag. Färden
gick till Kamerun i Afrika där han 1890—92 bedref
omfattande zoologiska forskningar i landets
nordvästliga, dittills outforskade delar och sammanbragte
betydande samlingar dels för Naturhistoriska
riksmuseums, dels för Uppsala zoologiska institutions
räkning. De vetenskapliga resultaten af denna resa
har han framlagt i omkring femtio särskilda
afhandlingar och uppsatser. En ytterst liflig skildring af
■själfva färden och de mångahanda jaktäfventyren
har han lämnat i arbetet "I Västafrikas urskogar".
Efter sin återkomst hem aflade Sjöstedt fil.
licentiatexamen och promoverades 1896 till fil. doktor.
Därefter vann han anställning vid Riksmuseum, där
han 1897—1901 var sysselsatt under
vintermånaderna samtidigt med att han innehade befattningen
som assistent vid statens entomologiska anstalt.
Äfven under denna tid fick han emellertid
tillfälle till åtskilliga mindre resor. Så erhöll han 1898
uppdrag att i Förenta Staterna och Canada studera
därvarande entomologiska anstalters organisation och
arbetsmetoder samt rönte 1900 utmärkelsen att bli
sänd som Sveriges representant å den tredje
internationella ornitologKongressen, som då hölls där i
sammanhang med världsutställningen.
Följande år öfvertog Sjöstedt redaktörsskapet
för den svenska insektsforskningens fackorgan,
En-tomologisk Tidskrift, och utnämdes år 1902 till
professor och intendent vid Naturhistoriska
riksmuseum.
Det är nu han planlägger och 1905 - 06 utför den
stora forskningsfärd till det inre Afrika, som hittills
står främst bland Sjöstedts vetenskapliga bedrifter.
Resan gick särskildt till trakterna omkring
Kilimand-jarobärget, det närliggande bärget Maru samt de
angränsande Mastai-stepperna, hvilka han ställde
som mål att grundligt utforska. I juni 1905 bröt
han upp från ostkusten med en karavan af 80 man.
Resultatet blef lysande.* Af det just innevarande
år afslutade, tre volymer starka arbete, hvari Sjö-
stedt med understöd af Vetenskapsakademien och
med biträde af världens förnämsta specialist
bearbetat detsamma, framgår att expeditionen kunde
hemföra exemplar af icke mindre än 4,300 djurarter,
af hvilka mer än 1,400 aldrig förut varit af
vetenskapen kända. På grund af sina samlingar kunde
Sjöstedt konstatera, att faunan på 3,000 meters höjd
och däröfver hade en utprägladt nordisk, d. v. s.
europeisk karaktär. Förklaringen härtill söker han,
tvifvelsutan med rätta, däri, att dessa europeiska
djurgrupper midt i det tropiska Afrika äro kvarlefvor
af en djurvärd, som lefvat under helt andra klimatiska
förhållanden ände nuvarande: Afrikas klimat har
icke alltid varit "tropiskt". Det på tyska utgifna
verket öiver Kilimandjaro-Maruexpeditionen har
gifvit Sjöstedt en obetingad första rangställning bland
Afrika-zoologerna. En populär skildring af
densamma har han lämnat i boken "Bland storvildt i
Ostafrika".
Som zoolog har Sjöstedt specialiserat sig på
fågelvärlden och insekterna. Bland hans talrika arbeten
på dessa områden skola här endast två framhäfvas:
"Zur Ornithologie Kameruns", en frukt af hans första
Afrika-expedition, hvilket verk ännu alltjämt är det
största arbete öfver Kameruns fåglar, som förefinnes,
samt "Monographie der Termiten Afrikas", af hvilket
stora, 382 kvartsidor omfattande verk framgår, att
af Afrikas hittills kända, omkring 180 termitarter
icke mindre än 120 eller två tredjedelar upptäckts
och beskrifvits af Sjöstedt. 1 arbetet öfver
Kilimandjaro-Maruexpeditionen äro tolf delar, omfattande
533 kvartsidor, författade af Sjöstedt själf.
Naturligtvis har sistnämda verk föranledt honom
till besök och studier vid ett stort antal
vetenskapliga institutioner: i Antwerpen och Rotterdam, i
Marseille och Lissabon, i Neapel och Rom icke
mindre än i Berlin, Hamburg, München och Paris
har Sjöstedt varit en lika högt skattad studiegäst.
Som Sveriges representant deltog Sjöstedt i den
under världsutställningen i Brüssel sistlidet år hållna
första internationella entomolog-kongressen. Här
liksom vid den samma år i Berlin samlade
ornitologkongressen höll han föredrag om Kilimandjaros
djurvärld. Hvilket anseende Sjöstedt åtnjuter inom
Tysklands vetenskapliga värld framgår bl. a. däraf,
att den officiella redogörelsen för sistnämda
kongress framhäfver hans föredrag jämte fyra andra
såsom hafvande tilldragit sig särskild uppmärksamhet
bland de 53, som inalles höllos.
Men Sjöstedt är icke blott en stor naturforskare;
han är därtill en stilist af första rang, en konstnär
i sin syn på naturen och i förmåga att meddela den
åt andra. Man fattar kanske bäst hans storhet i
nu nämnda hänseende, när man erfar, att tyskarne
jämföra honom med sin oförliknelige mästare på
djurlifsskildringens område, A. E. Brehm. Man måste
i själfva verket beundra Sjöstedts glänsande
skicklighet att i ord plastiskt återgifva de olika
djurtyperna och hos läsaren framkalla en tydlig bild af
deras rörelser.
Att i öfrigt värdesätta prof. Sjöstedts
vetenskapliga betydelse ligger utanför ramen af vår uppgift.
Det anförda må vara nog för att ådagalägga att han
hör till dem, som gjort sitt land heder och kastat
glans öfver den nation han tillhör. Må det bli honom
förunnadt att ännu länge och framgångsrikt verka till
den zoologiska forskningens gagn och
fäderneslandet till ära!
* 1 årg. Vit:33 af H. 8 D. har prof. Sjöstedt lämnat en illustrerad, synnerligen intressant skildring från denna forskningsfärd.
- 802 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
