- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 13 (1911/1912) /
67

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, den 29 oktober 1911 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAURICE MAETERLINCK.

skapliga personlighet,
den sällsynt höga
matematiska bildningen,
hvilken sålunda
iör-värfvats vid sidan af
hans snabba
medicinska lärdomskarriär. Han
utnämdes 1891 till
docent i oftalmiatrik
(ögonläkekonst) vid
Karolinska Institutet i
Stockholm och mottog
1894 kallelse till
professur i samma ämne i
Uppsala, hvilken
befattning han ännu
bekläder. Han är ledamot af
Vetenskapsakademien
m. fi. lärda samfund,
blef 1907, vid
Linnéjubileet, fil. hedersdoktor
i Uppsala och erhöll
året därpå samma
utmärkelse i Jena. Ett
stort antal pris, de flesta
från Sv.
Läkaresällskapet hafva tillfallit
honom, och inom kort
mottager han
kultur-verldens förnämsta
belöning, — man må dock
undra, om äfven denna
går upp emot den
forskningens lön, som ligger i
forskningens framgång.

IJlrr i.in-jB. Kliché: Benpt Si^rer.yarre,

ÄRETS ALLMÄNT FÖRMODADE NOBELPRISTAGARE
I LITTERATUR.

Maurice Maeterlinck, som nu allmänt antages blifva arets
lit-teräre Nobelpristagare, tillhör en gammal flamländsk familj och
är född i Gent 1862. Hans härstamning är således germansk,
men han har skrifvit sina verk pà franska och helt vux t sig in
i den franska kulturen.

Maeterlinck uppfostrades i en af jesuiter ledd skola,
studerade på sin familjs önskan några àr filosofi och juridik, men gaf
snart efter för sina litterära böjelser. Redan frän början
präglades hans diktning af en stark hängifvenhet àt det mystiska,
och de dikter, dramer och essayer, som han i snabb följd utsände

— bl. a. "Senes chaudes",
"Princesse Malaine", "Le.,
aveugles", "L’Intruse",
"Pel-lèas et Mélisande" och
"Al-ladine et Palomides" — rö. a
sig alla om dödens
mysterium och söka en ny värld,
af hvilken i människans inre
finnes en förborgad
uppfattning, som ledes efter helt
andra lagar är värt förstånd.
I sina första dramer sysslar
Maeterlinck med
ödestragediens motiv och
tarrättgrofva medel till hjälp, men fr.
o. m. "Pelléas et Mélisande,
varsnar man en tydlig
förfining. Diktaren blir
hädanefter mera nogräknad i fråga
om de dramatiska medlen
och ägnar sig med
förkärlek åt hvad man kallat
"tankeutbyte utan ord". 1 ett
språk, som har öfver sig en
djup glans af drömlik
mystik, bemödar sig
Maeterlinck om att väcka det
omedvetnas aningsfulla
röster inom oss.

Efter att i midten pà
90-talet ha slagit sig ned i Paris
aflägsnade sig Maeterlinck
något från mystiken och
frigjorde sig från den dystra
fatalismen. Det grubblande
draget har visserligen icke
öfvergifvit honom, men han
har kommit till den
öfvertygelsen, att den mänskliga
handlingskraften i mycket
kan
medvärkatillutformning-en af vårt öde. Han predikar
från denna tid lifsbejakandet
såsom det enda
lyckogifvan-de, hvilket framkommer
särskildt starkt i sådana värk
som hans äfven till svenska
öfversatta filosofiska böcker
"Biens lif" och
"Blommornas intell gens". En särskild
plats i Maeterlincks produktion intager det verKiingsfulla dramat
"Monna Vanna", där han i olikhet med hvad fallet är i hans
öfriga dramar låtit sig påverkas af modern fransk
teaterteknik.

Maeterlinck vistas numera mest pà sitt praktfnlla slott i
Belgien, St. Wandrille, som förr i världen varit kloster och
tillhört Benediktinerorden. Här lefver han bland sina konstskat
ter, sina böcker, sina blommor och sina djur, och därifrån kunna
vi säkerligen vänta ännu många verk präglade af lyrisk
sköi.-het och djup lefnadsvisdom.

Foto. Larsson, Cppsala Kliché: Jlen.jt S,!Jcer,,*,rrt.

PSALMBOKSKOMMITTÉN, biskop J. .4. Eklund, Karlstad, kyrkoherde .4. F. Run
stedt. Gökhem, och fi!. d:r E. X. Söderberg, Cppsala, som i dagarna hos kungl. maj:t
anmält sitt förslag till reviderad psalmbok för svenska kyrkan, enligt hvilket vår
psalmbok kommer att upptaga 636 psalmer, fördelade i sex hufvudgrupper.
Manuskriptet samt protokoll öfver revisionsarbetets förlopp hafva öfverlämnats till
Ecklesiastikdepartementet.

rjler ,H>H,M «■"<*" W™’-"-

L. C. M. AUBERT

nyutnämd norsk legationssekreterare
i Stockholm.

- 67 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/13/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free