Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, den 12 november 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
kring dem alla är otänkbart, men låt oss
besöka en, som äges af en svensk vid
namn Chas. Anderson. Anderson var en
af Klondikepioniärerna och i sällskap med
en man vid namn Readford kommo de
en dag till Quarts Creek där de efter
några dagars "prospecting" funno color,
färg, d. v. s. guld i botten på
vasknings-pannan, Och ju mer de undersökt och
prospektade, desto bättre blef resultatet
tills de en vacker dag beslöto att "här
är oss godt att vara" och stannade samt
byggde sig en liten kåk af obarkade
stockar samt anlade ett guldvaskeri,
naturligtvis ytterst primitivt, men arbetet
resulterade i åtskilliga tusentals dollar.
Readford fick hemlängtan, och ovan vid
det svåra lifvet, reste han hem till Dakota,
medan Anderson fortsatte att dag ut och
dag in vaska guld. Han vaskar ännu
denna dag som är och hans konto i
banken i Dawson är nog - all right.
Men så kom den dag då vi skulle
afresa, och oaktadt Yukows ångare ej bjuda
på en komfort motsvarande en europeisk
lyxbåts, tror man sig komma i åtnjutande af all
den bekvämlighet man kan önska sig. Här ges ju
betjäning, något, som man i månader saknat.
Vid Fort Wrangel göres ett uppehåll och här stiga
vi ur för att företaga en några veckors björnjakt
långs med Stickine River. Då ångaren lägger till,
öfverfailes man af en hel hop tjutande,
gestikulerande indianfruntimmer, som sälja "baskets"
konstfullt flätade korgar, och andra indiankuriositeter, för
hvilka ett horribelt pris begärdes. — Fort Wrangel
är en liten indianby. Höga totem polems, groteskt
utsirade pålar med en björnfigur eller något slags
gammal afgudabild på toppen, finnas framför hvarje
hus. En dylik totem polems är ett mystiskt ting,
och nu ha lärda slutligen kommit underfund med,
att den förtäljer en familjs, en släkts historia.
En tre dagars kanotfärd för oss upp till Telegraph
Creek, en telegrafstation i vildmarken och endast
några mil norrut finns en liten by, benämnd Tahl-tan.
svensken chas. andersons guldvaskeri vid quarts creek.
Kliché: Emili Si.t&mparre.
tjt»r fotoffrnjl. vargspar i snon. Klunt: Hn’H .njl.cn^im.
ingenting. Så tages tälten ned, snön skakas af
duken och filtarna, sofsäckarna rullas ihop och allt
surras fast vid slädarna, hundarna gå själfmant in i
seltygen, men stackarne äro ännu styfva och halta
efter gårdagens strapatser. Den första milen tar en
förfärligt lång tid att göra undan, men så mjukna
lederna och så bär det af igen, med samma envisa
och sega ihärdighet, mil efter mil utan att stanna.
Med tungan hängande ur käftarne, med blodsprängda
ögon och andedräkten stående ur munnen som en stor
hvit kvast, galoppera de, upp och ned, upp och ned.
En söndag kommo vi slutligen till målet, efter en
två veckors resa, till Dawson och här lågo vi och
väntade på våren och den första Yukow-båten, som
skulle föra oss till civilisationen igen. Så kom den
dag, då Yukow blef isfri och några veckor senare
kom ångbåten och två dagar lämnades oss att göra
ett besök i trakten kring Dawson bland de
sagolikt guldrika "minorna" i Klondike. Att göra en tur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
