- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 13 (1911/1912) /
146

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, den 3 december 1911 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERMAN RYDIN.

TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA

I intet land i världen kan telefonväsendet uppvisa
en så lysande utveckling som i Sverige. Orsakerna
härtill äro flera. Först och främst ha naturligtvis de
långa afstånden och befolkningens gleshet gjort sig
gällande, vidare också svenskens genomgående
vakenhet och lust att tillägna sig och blifva delaktig
af moderna tekniska framsteg. Men mer än något
annat har nog till detta resultat bidragit Carl Erik
Gustaf Storckenfeldts lifsgärning: samlandet af de
lokala telefonnäten på ett enda undantag när i
statens hand. Det har blifvit en vana att ensidigt knyta
den svenska telefonens utveckling vid H. T. T.
Ce-dergrens namn och Stockholms Allmänna
Telefonaktiebolag. Detta må gälla för hufvudstaden. Men
för landet i dess helhet har Storckenfeldt varit man-*
nen, och framtiden skall gifva honom rätt i hans
sträfvan att med rikstelefonnätet införlifva äfven
Stockholms särskilda telefonnät, åtminstone när man
ser den ur den telefonerande allmänhetens
synvinkel. Att han icke lyckades häri, berodde väl
närmast på en misstro från riksdagens sida att äfven
efter hans bortgång bevara ett statens telefonverk
fritt från den byråkratiska stelhet och slentrian, som
enligt erfarenhetens vittnesbörd har lättare att
innästla sig i ett statens än i ett enskildt affärsföretag.
Lyckligtvis har Storckenfeldts efterträdare kommit
denna misstro på skam. Efter kortare
generaldirek-törskap af Mauritz Reinhold Sahlin (1902—04) och
Arvid Lindman (1904 —06) lades ledningen af
telegraf* och telefonverken i Herman Rydins kraftiga
hand, en man, om hvilket det kan sägas, att han i
sig förenar en verklig förvaltningschefs bästa
egenskaper: initiativrikedom, praktisk blick, okuflig energi
och sinne för samhällskrafven.

Sven Ludvig Herman Rydin är född i Uppsala den 2
oktober 1861 och fyllde sålunda för icke länge sedan
femtio år. Föräldrarne voro den bekante politikern
och statsrättsläraren professor Herman Ludvig Rydin
och hans maka Aurora Vilhelmina Genberg. Efter
mogenhetsexamen i Uppsala 1879 aflade han
därstädes examen till rikets rättegångsverk 1885 och
utnämdes efter sedvanlig tingstjänstgöring till vice
häradshöfding 1887. Följande år trädde han i
beröring med riksdagen genom att söka och under 9

år (1888-97)
behålla en
notariebefattning vid
densamma. Samtidigt arbetade han i
verken, till en
början i
järnvägsstyrelsen, där han
blef revisor
1890 och
notarie 1894.
Emellertid
hade Storckenfeldts uppmärksamhet
fästs vid den
unge
mannens mindre
vanliga
duglighet och
redan följande
år kallades
Rydin till
öf-verdirektörs-assistent i te-

ISfUr portratt. Kliché; Entfit Sitfvcrspc.rra,

C. M. LILLIEHÖÖK. AfgäendëFörste
Hofmarskalk hos H. M • Konungen, med detta dr■
Kammarherre hos kronpr. (Justaf81,
hofmarskalk 82, förste hofmarskalk 07.
Ceremonimästare v. K. M. Orden sedan 99. Designerad
ståthållare à Stockholms, Drottningholms,
Gripsholms och Rosersbergs slott.

legrafstyrelsen. Tre år därefter (1897) blef han
byråchef i samma styrelse och kvarstod på denna post,
tills han 1902 af dåvarande civilministern, numera
ordföranden i lagberedningen, H. G. Westring
kallades till expeditionschef. Vid Arvid Lindmans afgång
från generaldirektörskapet 1906 i sammanhang med
sitt bildande af regering återvände Rydin emellertid
till telegrafverket som generaldirektör och chef för
telegrafstyrelsen.

Det dröjde icke länge, förr än han i denna
egenskap fick "tillfälle att lägga i dagen sina
förvaltningsprinciper. En af den Lindmanska ministärens första
regeringsåtgärder blef nämligen att tillsätta en
kommitté under generaldirektör Rydins ordförandeskap
— bland öfriga medlemmar märktes sedermera
envoyén i Washington H. L. F. Lagercrantz samt
lektor Karl Starbäck — hvilken fick i uppdrag att
uppgöra förslag till omorganisation af telegrafstyrelsen.
Redan följande år var denna kommitté färdig med
sitt utlåtande hvilken på visst sätt kan anses bilda
epok i de svenka staten tillhöriga industriverkens
förvaltningshistoria. Bland dess grundsatser stod
som nummer ett, att telegrafstyrelsen, såsom
handhafvande en tekniskt-industriell affär, icke bör
jämföras med andra ämbetsverk, utan organiseras
endast med hänsyn till det för det allmänna och
telegrafverket mest praktiska och ekonomiskt
fördelaktiga. Bland de öfriga märktes sådana som, att
en mera tidsbesparande behandling af ärendena
borde införas; att det olika arbetet ej borde utföras
af högre kvalificerad personal än arbetet kräfver; att
förenkling at det direkta arbetssättet borde
genomföras med afskaffande af allt onödigt arbete; att
arbetstiden å tjänsterummet borde utsträckas till 8
timmar och i sammanhang därmed af staten gifvas
full aflöning för fullt arbete, något, hvartill medel
erhölls genom möjligheten att minska personalen;
slutligen att telegrafstyrelsens handlingsfrihet borde
utsträckas. Dessa grundsatser voro icke endast
vackra principuttalanden. De tillämpades i förslagets
detaljer och hvad mera är de ha tillämpats i praxis,
sedan förslaget vunnit statsmakternas godkännande.
Alla torde vara ense om, att ett ekonomiskt och
tekniskt så väl skött, statens och allmänhetens
intressen på en
gång så väl [-tillgodoseende ämbetsverk-]
{+tillgodoseen-
de ämbets-
verk+} som
telegrafverket ickeförnärva-rande finnes
i vårt land.

Den
lysande utveckling, detsamma under
föregående årtionde haf| att
uppvisa, har
också under [-generaldirektör-]
{+generaldirek-
tör+} Rydins
ledning trots
de
ogynnsammare ekonomiska konjunkturerna
fortsatts. Vid
1910 års slut
funnos
sålunda 178 tele-

Efter portratt. Kliché: Den g l Silfversparre.

F. M. PEYRON. Design erad~~Förste
Hofmarskalk hos H• Af. Konungen.
F. 61, u.-löjtn. v. K. Flottan 81,
komm-kapten l:a gr. 09. Kammarherre hos
kronprinsessan Victoria 98. Designerad..till för
ste hofmarskalk. Arbet. led. af K. Örlogsm.
sällsk.

- 146 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/13/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free